Jennifer escort escort sa homo

jennifer escort escort sa homo

I kapitel 5 redovisas en sam- manfattande analys och slutsatser av enkätundersökningen. I kapi- tel 6 diskuteras hur vi genom att stärka demokratin och måna om sättet att agera i politiken, kan bidra till att motverka förekomsten av övergrepp mot förtroendevalda. Kapitlet avslutas med en för- slagsdel som innehåller dels uppmaningar till förtroendevalda och partierna, dels en redogörelse för de underlag för utbildning kring övergrepp mot förtroendevalda som kommittén varit med om att ta fram.

I kapitel 7 sammanfattas de insikter och överväganden som kommittén gjort i sina diskussioner om mediernas roll i samman- hang där förtroendevalda utsätts för övergrepp. Även här avslutas kapitlet med uppmaningar till förtroendevalda och partier och även till medierna om vad kommittén tror att de kan bidra med för att motverka övergrepp i demokratin.

Kapitel 8 innehåller en ingående redogörelse för de överväganden som ligger till grund för kommit- téns förslag om förstärkt straffrättsligt skydd för rätten att utöva förtroendeuppdrag. Kapitel 9 innehåller en redogörelse för kom- mitténs förslag om en systematisk struktur och organisation av stöd och hjälp till förtroendevalda som utsätts för övergrepp.

För- slagen berör såväl de politiska partierna som kommuner, landsting, Polisen och Åklagarmyndigheten. Betänkandet avslutas med en författningskommentar och en kostnadskonsekvensanalys, samt med en litteratur- och källförteckning. I bilagorna återfinns först kommitténs direktiv. Därefter finns den litteraturöversikt om politiskt våld och missnöje i Sverige ur ett historiskt perspektiv, som kommittén låtit utföra.

Efter den re- dovisas överenskommelsen om gemensamma riktlinjer för arbetet med att motverka hot och våld mot förtroendevalda som — på kommitténs initiativ — slöts mellan Riksdagens partier i inledningen av år Bilaga 4 I bilaga 7 återfinns ett studiematerial med frågor och förslag till aktiviteter för utbildning om övergrepp mot förtroendevalda. Som grund för utbildning kan stora delar av betänkandet användas och även den film och den antologi om medierna, som kommittén varit med om att framställa.

För att illustrera vad som händer när en förtroendevald utsätts för brott har vi valt att i detta avsnitt presentera sex uppdiktade histo- rier. I avsnittet får läsaren stifta bekantskap inte bara med förtro- endevalda som utsatts för brott, utan också med andra personer som arbetar med säkerhetsfrågor som rör förtroendevalda. Avsik- ten är att peka på den komplexa problembild som inte kommer till uttryck i enkätsvaren och som skapas av de förtroendevaldas sär- skilda förhållanden.

De personer som presenteras i fallstudierna existerar inte, men det som beskrivs bygger på verkliga händelser. Lars-Göran är sedan länge kommunalpolitiker på heltid i en medel- stor kommun. Han och hans familj är väletablerade i staden, där hustrun, Karin, jobbar som bibliotekarie och barnen går i skolan.

Lars-Göran syns mycket i den offentliga debatten och förekommer mycket ofta i de lokala tidningarna. Lars-Göran ställer så gott som undantagslöst upp och diskuterar med enskilda som söker upp ho- nom.

Detta gäller både de som söker upp honom i kommunhuset och de som söker upp honom i hans bostad under kvällar och hel- ger. Han tycker att det ingår i hans förtroendeuppdrag att möta enskilda som vill diskutera med honom, oavsett plats eller tid- punkt. Lars-Göran får ganska ofta hotfulla brev. Han polisanmäler inte hoten.

Lars-Göran anmäler inte heller hoten till kommunens sä- kerhetsansvarige. Anledningen till att han valt detta förhållnings- sätt är att han inte vill låta sig påverkas.

En konsekvens av att låta sig påverkas är enligt Lars-Görans mening att han då också låter hoten påverka demokratin. För en tid sedan sökte en man, Anders, upp Lars-Göran i kom- munhuset. Anders ville diskutera en fråga om nedläggningen av en kommunal skola. Han hade själv barnbarn som gick i den nedlägg- ningshotade skolan och som alltså skulle komma att beröras.

Dis- kussionen var saklig och Lars-Göran förklarade bakgrunden till nedläggningen. Anders framhöll barnbarnens situation och hur det skulle påverka dem att byta till en annan skola som låg en bit längre bort.

Sedan de diskuterat en stund och kommit fram till att de inte såg på problemet på samma sätt lämnade Anders kommunhuset. Efter en vecka sökte Anders åter upp Lars-Göran för att fort- sätta diskussionen. Anders var nu mer envis i sin argumentation och diskussionen slutade med att Lars-Göran förklarade att de inte hade mer att säga varandra. Några dagar senare sökte Anders upp Lars-Göran på kommun- huset ytterligare en gång. Lars-Göran var upptagen i ett möte och Anders ombads att återkomma senare under dagen.

Anders gick då till biblioteket och sökte upp Karin för att diskutera det riktiga i att lägga ned den aktuella kommunala skolan. Karin lyssnade på Anders, men försökte samtidigt att förklara att hon inte hade med saken att göra. Anders och Karin pratade en lång stund.

Samtalet kom först att röra nedläggningen av skolan och hur oförstående Anders tyckte att politikerna agerade, men avslutades med att Anders pratade om sina barnbarn och sin egen situation. Anders fortsatte att kontakta både Lars-Göran i kommunhuset och Karin på biblioteket. Diskussionerna med Lars-Göran var nu hätska och kom mer och mer att röra Lars-Görans person.

Samtalen med Karin var av mer kurativ karaktär och Anders förklarade hur dåligt han mådde emellanåt. Efter någon månad förklarade Anders för Karin att han var förälskad i henne. Karin förklarade vänligt, men bestämt, att känslorna var obesvarade. Både Lars-Göran och Karin började nu uppfatta kontakterna med Anders som både påträngande och obehagliga, vilket de också markerade tydligt gentemot honom.

Detta ledde till att Anders blev än mer påträngande och, främst mot Lars-Göran, aggressiv. Han dök nu ofta upp utanför Lars-Görans och Karins bostad för att söka kontakt med dem. Efter ytterligare en tid övergick Anders kontakter till trakasse- rier riktade mot hela familjen. De vaknade ett flertal nätter av att någon oavbrutet ringde på dörrklockan. När Lars-Göran kom ut på trappan upptäckte han att någon tejpat över ringklockan Det gick aldrig att koppla incidenterna till Anders, men Lars-Göran och.

Karin hade starka misstankar om att det var han som uppehöll sig utanför deras bostad nattetid. Ett tag senare hotade Anders brevledes med att ta sitt liv och lade skulden för detta på Lars-Göran. I samband med att Anders framförde hoten hällde han röd färg över familjens bil och barnens leksaker som fanns i trädgården. Lars-Göran och Karin upplevde det inträffade som fruktansvärt obehagligt.

Detta inte minst på grund att de kom att rikta sig så direkt mot familjen och därmed också mot deras barn. Lars-Göran försökte att få säkerhetspolisen att ta sig an ärendet och komma med förslag till åtgärder. Säker- hetspolisen meddelade att deras befogenheter inte omfattade för- troendevalda på lokal nivå och att de därför inte kunde hjälpa till.

Trakasserierna mot familjen kulminerade när Anders en dag för- sökte ta sig in i familjens bostad genom ett fönster i köket.

Detta skedde en eftermiddag när Karin just kommit hem från sitt arbete. Karin blev vettskrämd och chockad och hennes skrik skrämde bort Anders som försvann springande från platsen. Karin lyckades kon- takta Lars-Göran som tillkallade polis. Anders greps ett par kvarter bort från familjens bostad och anhölls samma dag.

Lars-Göran och Karin krävde nu att de skulle få kontakt med någon som kunde bedöma hur farlig Anders egentligen var och om det fanns någon risk att han skulle begå ännu grövre brott mot fa- miljen.

De fick träffa en rättspsykiatriker som också träffade Anders. Vid mötet mellan rättspsykiatrikern, Lars-Göran och Karin förklarade denne att Anders förmodligen led av en psykisk störning som krävde att han medicinerades. Så länge Anders skötte sin medicinering kunde han inte betraktas som farlig. Om han där- emot inte skötte medicineringen skulle han alltid komma att vara ett hot mot familjen.

Anders åtalades och dömdes för en rad av de händelser som in- gick i trakasserierna av Lars-Görans och Karins familj. Tingsrätten och därefter hovrätten förordnande att han skulle underkasta sig rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den rätts- psykiatriker som Lars-Göran och Karin tidigare varit i kontakt med meddelade dem att Anders förmodligen skulle skrivas ut en kort tid efter det att han åter börjat sköta sin medicinering. En tid efter det att hovrättens dom vunnit laga kraft fick Lars-Göran och Karin ett meddelande om att Anders inte längre var intagen.

En kort tid därefter meddelade rättspsykiatrikern att Anders slutat att sköta sin medicinering. Magnus ansvarar för säkerheten i kommunen. I hans tjänst ingår säkerhetsansvaret som en del. Magnus har sedan en längre tid upp- levt frustration över situationen i kommunen. Detta på grund av att han försöker skapa en diskussion kring trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda, men politikerna väljer konsekvent bort dis- kussionen.

Det senaste försöket ledde till att det på dagordningen till ett av kommunstyrelsens möte sattes upp att Magnus skulle komma och tala om frågorna. Under det att han satt och väntade utanför sammanträdesrummet kom kommunstyrelsens ordförande ut och meddelade att Magnus ärende utgick.

Det skulle i stället er- sättas med en ekonomisk diskussion. Efter detta tillfälle har ingen kontaktat Magnus för att han skall komma och redogöra för hur läget ser ut i kommunen i frågor om säkerheten för förtroende- valda. Magnus känner inte till att Lars-Göran får hotbrev. Han vet inte heller något om vem Lars-Göran har kontakt med hos polisen eller om det finns några pågående ärenden om brott mot politiker i kommunen.

Han känner inte till att Lars-Göran och Karin varit utsatta för trakasserier. Magnus har en stark känsla av att man från de förtroendevaldas sida inte vill kännas vid problematiken och att det därför är en mycket lågprioriterad fråga. Han vet inte hur han skall gå vidare utan stöd från ledningen i kommunen.

Det finns inga riktlinjer eller rutiner inom kommunen för hur trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda skall hanteras. Såvitt Magnus vet finns det inte heller några planer inom kommunen att starta ett arbete med att utforma rutiner och riktlinjer. Under Magnus tid som säkerhetsansvarig har han aldrig kontak- tats av någon politiker i kommunen som utsatts för brott. Han misstänker emellertid att detta inte är en rättvisande bild. Förklar- ingen till att de politiker som utsätts inte tar kontakt med honom tror han beror på att de antingen anser att brotten inte varit så all- varliga.

Han uppfattar det ofta som om de förtroendevalda själva tycker att de skall tåla en hel del. Ellinor är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i en mindre kommun. Kommunen har under en längre tid varit föremål för stora förändringar, framför allt på grund av att den industri, som varit huvudarbetsgivare för invånarna i generationer, lagt ner sin produktion och försvunnit från trakten.

I den gamla industrin låg även en viktig del av kommuninvånarnas identitet. När den nu inte längre finns, sprider sig oron. Med arbetslöshet och osäkerhet om vad framtiden ska bli i kommunen, gror motviljan mot ytterli- gare förändringar. Förväntningarna på kommunen och dess politiska ledning att skapa en ny framtid för trakten är stora. Kommunens politiker, och då inte minst Ellinor själv, har lagt mycket tid och kraft på att för- söka hitta vägar att lösa kommunens problem.

Hon har skapat sig ett gott rykte och känner att hon haft ett bra stöd bland sina väl- jare. Ellinor kan, på goda grunder, beskrivas som ett populärt kommunalråd — respekterad även utanför den egna väljarkretsen. Men med popularitet följer utsatthet. Historien som så små- ningom leder fram till hot mot Ellinor börjar inom en verksamhet som hon som kommunstyrelsens ordförande inte själv arbetar med.

Inför det nya budgetåret meddelar kommunens barn- och ungdomsnämnd att de, av besparingsskäl, föreslår en nedläggning av förskolan Sorken som ligger i kommunens tätort. Barnen kommer att placeras om till andra förskolor i närområdet och personalen antingen sägas upp eller omplaceras till andra ar- betsplatser inom kommunen. Beskedet väcker genast reaktioner hos föräldrar och personal.

När de förtroendevalda i barn- och ungdomsnämnden möter reaktionerna blir de osäkra och illa till mods över alla upprörda känslor. Vid ett möte säger de att nämn- den måste spara 9 miljoner, vid nästa möte ändrar de sig och säger att det är hela 17 miljoner. Budskapet blir otydligt och irritationen växer. Ellinor får kännedom om vad som pågår och kontaktar såväl nämndens ordförande, som förvaltningschefen inom barn- och ungdomsförvaltningen.

Behovet av besparingar i sig ifrågasätter hon inte. Hon informerar sig om det aktuella läget och konstaterar att hon inte är nöjd med det sätt som nämnd och förvaltning valt att jobba med sina besparingsförslag på. Hon uppfattar det som ogenomtänkt och veligt. Ellinor framhåller hur viktigt det är att nämnden utformar en strategi för arbetet med besparingsförslag. Hon förutsätter att processen ska skötas av de ansvariga och ber inte om någon ytterligare rapportering till henne själv.

Strax därefter bildar föräldrarna med barn på den förskola som pekats ut för nedläggning, en särskild föräldraförening med syfte att kämpa mot besparingsförslagen inom barn- och ungdomssek- torn. Föräldraföreningen kontaktar Ellinor och ber om ett möte. Hon förklarar att barn- och ungdomsfrågorna inte ligger på hennes bord utan att de ska istället ska prata med barn- och ungdoms- nämndens ordförande — som även är kommunalråd för de sociala frågorna i kommunen.

Detta gillar inte föräldraföreningens repre- sentanter. Efter flera turer fram och tillbaka slutar det med att Ellinor trots allt erbjuder föräldraföreningen några mötestider. De återkommer dock aldrig och frågan faller.

Nästa gång hon får kontakt med konflikten mellan barn- och ungdomsnämnden och de arga föräldrarna är genom en demon- stration som föräldraföreningen ordnar i anslutning till ett Kom- munfullmäktigesammanträde någon månad senare. Protester framförs via plakat och appeller, men allt går ordnat till och inga våldsamheter förekommer. Ellinor pratar med sin kommunalråds- kollega och får veta att det fortfarande är oroligt kring besparings- förslagen, men att nämnden jobbar aktivt med frågan och har kon- takter med föräldrar på olika sätt.

Ellinor upplever att hon inte kan göra mer, men betonar åter hur viktigt det är att nämnden uppträ- der med tydlighet och uppmanar sin kollega att höra av sig om han behöver stöd.

Ellinor har fullt upp med sina egna ansvarsområden. Hon hör inget ifrån sin kommunalrådskollega och antar att arbetet med be- sparingsstrategier för barn- och ungdomsverksamheten rullar på. Därför är hon helt oförberedd när det några månader sedan dyker upp en större mängd brev på hennes bord.

De flesta breven inne- håller allmänna protester mot kommunens förslag till besparingar i barn- och ungdomsverksamheten.

Några av breven är emellertid mer hotfullt skrivna och Ellinor upplever tonen i dem som mycket obehaglig. Hon känner sig utsatt och också besviken på sin kom- munalrådskollega som inte förvarnat henne om att konflikten es- kalerat och att hon själv varit på väg in i konfliktens centrum. Ellinor får sömnproblem och mår dåligt. Hon funderar på vad det är som händer och vad hon är beredd på att utsätta sig själv för.

Hon har ägnat snart tio år åt att vara kommunalråd, ett uppdrag som fyller hennes tid vardag som helg och de flesta kvällar varje. Är det värt att lägga ner så mycket av sitt liv på att vara för- troendevald under dessa omständigheter? Vad kan och bör hon själv göra i den situation som uppstått? Ellinor bestämmer sig för att protestera. Hon kontaktar sin kommunalrådskollega och säger att hon tycker han betett sig illa som inte pratat med henne om konfliktens utveckling och att han nu måste ta sitt ansvar för att försöka hitta konstruktiva vägar ur situationen.

Ellinor säger att hon hädanefter förväntar sig veckovisa rapporter om hur ärendet utvecklas och att hon omedelbart får kännedom om nya protester från föräldrarna. Ellinor formulerar också ett pressmeddelande, som hon skickar till den lokala tidningen, lokalradion och TV-kanalernas regionala nyhetsredaktioner. I det framhåller hon hur hon uppfattar det som händer, att hon förstår föräldrarnas oro för hur besparingsförslagen ska påverka deras barn, men att hon inte på några villkor accepterar att hot och kränkningar används som påtryckningsmedel i debat- ten.

Reaktionerna låter inte vänta på sig. Redan samma dag som pressmeddelandet sänds ut, börjar det komma blommor och kort från dem som vill visa Ellinor sitt stöd. Företrädare för den poli- tiska oppositionen tar kontakt och säger att de tycker att det Ellinor råkat ut för är oacceptabelt även om de inte håller med henne i sakfrågan. Lokaltidningens insändarsidor fylls under en hel vecka med inlägg om det som skett. Många ställer upp på Ellinor och håller med om att ingen har rätt att hota någon annan för att få sin vilja igenom.

Några tycker dock att föräldraföreningen har helt rätt och att det inte gör så mycket att debattklimatet blivit hårt — politikerna får minsann räkna med att bli spottade på om de kom- mer med så dumma förslag som att spara pengar i barnomsorgen. Regeringen beslutar sig för att låta en statlig myndighet förlägga verksamhet till kommunen.

Ellinor gläder sig åt denna lilla framgång, som visserligen inte innebär att så många av dem som redan tidigare bor i kommunen får jobb — deras kvalifika- tioner räcker inte till. Men nyinflyttade invånare innebär ökade skatteintäkter och fler barn till barnomsorg och skola. Besparings- kraven som kommunen dras med kan härmed sannolikt bli lite mindre än vad man räknat med innan regeringens utlokaliserings- beslut blev känt.

Den planerade nedläggningen av förskolan Sorken kommer man dock inte ifrån, men detta sker utan nya protester. Den enda reak- tion Ellinor får, kommer när hon stöter ihop med en av föräldrarna. Han ber Ellinor om ursäkt för det som hände, och säger att han skäms för det föräldraföreningen då ställde till. Tvärt om hade si- tuationen löst sig till det bästa, både barn och föräldrar var mycket nöjda med den barnomsorgsplacering de nu fått. Föräldraföreningen hade slutat fungera efter att de som var ak- tiva blivit osams.

Några tyckte att kampen för barnen borde föras mer militant än andra och det hade till slut fått de mer fredligt sin- nade att tappa sitt engagemang. Ellinor känner lättnad inför det hon fått veta, och tänker att situationen till slut hanterats väl från politiskt håll. Både förtroendevalda och anställda i kommunen hade lärt sig mycket av det som hände.

Själv var hon glad för att hon vå- gat protestera och gå på offensiven när hotfullheterna kom. I maj samma år kontaktar kommunalrådet för den sociala sek- torn Ellinor. Han berättar att det ekonomiska läget inom skolan blir allt kärvare. Det har fötts för få barn i kommunen under de se- naste tio åren och inflyttningen av nya barnfamiljer har heller inte varit stor nog för att klara av att fylla verksamheten som förr. Ko- stymen har helt enkelt blivit för stor och det går inte längre att undvika förslag om uppsägning av lärare.

Sannolikt kommer det att handla om två heltidstjänster. Dessa bör kunna tas från den största skolan i kommunen, vilket skulle innebära att effekterna inte blev så dramatiska eftersom där ändå skulle bli många kända ansikten kvar för barnen. Ellinor suckar och beklagar att besparingar inom skolan behövs.

Hon har själv ett förflutet som lärare och känner mycket starkt för barnen och att de har det bra i sin vardag. Men samtidigt är hon väl förtrogen med både befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen för kommunen. De stora ansträngningar som gjorts för att skapa nya jobb har inte alls givit önskvärd effekt.

Ett antal småföretag hade förvisso etablerat sig i kommunen, och den stat- liga myndigheten hade fört med sig vissa nyinflyttningar. Men några småföretag kan inte på långa vägar kompensera de arbetstill- fällen som försvann med den stora industri som tidigare domine- rade orten. Och 10 nya skattebetalare, även om några är välbetalda chefstjänstemän, kan inte väga upp för alla de unga människor som nu flyttar från kommunen och söker sin framtid på andra håll.

Me- delåldern i kommunen har de senaste decenniet ökat med 2 år och allt talar tyvärr för att den trenden kommer att hålla i sig. Ellinor och hennes kommunalrådskollega beslutar att tillsam- mans hålla i processen kring nedskärningarna i skolan. Visa av lär- domarna från förskolehistorien, lägger de redan vid sittande bord tillsammans med förvaltningschefen upp en strategi för hur de ska agera. Lite motvilligt tar Ellinor på sig uppgiften att vara den som först informerar om sparförslaget vilket kan ske vid kommunsty- relsens nästa möte andra veckan i augusti.

Egentligen tycker hon att det är hennes kollega som skulle stå för den informationen, men både han och förvaltningschefen ber henne enträget att sköta frå- gan. Genom att det är kommunstyrelsens ordförande som informe- rar får ärendet största möjliga tyngd redan från början och alla borde härmed direkt inse hur allvarligt läget är, argumenterar de.

Dagen före kommunstyrelsesammanträdet befinner sig Ellinor i Skåne på konferens. På väg ner till frukostmatsalen slår hon på mo- bilen. Den börjar genast pipa, inte mindre än tre meddelanden har ramlat in trots att klockan knappt slagit sju. Alla handlar om samma sak. Någon, dock inte alltför insatt, har läckt information om de tänkta besparingarna till lokaltidningen där hemma. Stora feta rubriker på förstasidan informerar kommuninvånarna om att.

Artikeln innehåller flera sakfel, bland annat att det handlar om nedskärningar av både personal och försämring av skolmaten. Antydningar görs också om att några industriledare, som ska ha träffat kommunledningen tidigare i veckan, betonat att åtgärder för att få den kommunala budgeten i balans var en förut- sättning för att de skulle vilja diskutera etableringar på orten. Ellinor undrar i sitt stilla sinne var journalister får allt ifrån. Med en suck häller hon upp en extra stor kopp kaffe till frukostmackan.

Hon inser att hon har några långa och tuffa dagar framför sig. Efter telefonkontakt med sin kommunalrådskollega, bestämmer hon sig för att trots allt stanna kvar på konferensen i Skåne som planerat. Först sent på kvällen anländer hon till sin bostad.

Hon har regelbundet under dagen fått information om orolig stämning i Kommunhuset, många arga människor har ringt och krävt information, men situationen har efter omständigheterna varit tämligen hanterlig.

Hemma hos Ellinor är det nästan obehagligt tyst. Maken och sonen är bortresta. Ellinor har mycket svårt att somna trots att hon är trött efter resan. Oron för morgondagens möte, och vad som kan komma att hända framöver, gnager inom henne. Hon minns hur obehagligt hon upplevde situationen med. Kan det bli likadant igen? Kommunstyrelsens möte dagen efter blir dramatiskt.

Opposi- tionens företrädare är mycket upprörda av att de inte i förväg in- formerats om vad som är på gång, utan att de ska få så viktiga ny- heter via lokaltidningen. Kommunalrådet för sociala frågor ser mycket besvärad ut över all uppståndelse och har dragit sig tillbaka till ett hörn längst ner i rummet.

Ellinor öppnar mötet och försöker lugna oppositionsföreträdarna med att de strax ska få så mycket information som hon kan ge. Utanför Kommunhuset har ett tal upprörda kommuninvånare i olika åldrar samlats för en spontan demonstration. Stämningen är hätsk och slagorden skallar. Ellinor ser i ögonvrån hur en grupp frigör sig från demonstratio- nen och med raska steg går mot Kommunhusets entré. I nästa ögonblick står de i rummet där kommunstyrelsen är samlad.

En av dem pekar mot Ellinor. Har du inget vett i skallen alls?! Några tjänstemän från korridoren närmast sammanträdesrummet, kommer springande och lyckas ef- ter visst argumenterande få demonstranterna att lämna byggnaden.

När det åter blir lugnt ajournerar Ellinor mötet. Ledamöterna går till Kommunhusets personalrum där kaffet står uppdukat. Ellinor slinker bort till sitt tjänsterum. Uppskakad sjunker hon ner i be- söksfåtöljen. Händelsen har känts mycket otäck, och hon är chockad över hur passiva alla runt henne var när de hotfulla männi- skorna trängde sig på.

Efter 20 minuters paus återupptas sammanträdet. Ellinor infor- merar såsom hon planerat och svarar efter bästa förmåga på de frå- gor som ställs. Kommunalrådskollegan fyller i här och var, men mest håller han sig i bakgrunden. Han ser mycket blek och sam- manbiten ut. När mötet är slut dryper han av utan ett ord.

När Ellinor lite senare försöker nå honom på hans mobil är den av- stängd. Hon ringer istället hem till sin make och berättar vad som hänt. En kvart senare kommer han i bil och kör henne hem. I två veckor rasar protesterna över nedskärningarna i skolan. Lo- kaltidningen fylls med insändare där Ellinor pekas ut som person- ligt ansvarig för att barnen inte kommer att få någon undervisning värd namnet efter besparingarna. Tonen är fortsatt hätsk och flera felaktiga uppgifter kommer i omlopp.

Barnen får på skoltid skriva protestbrev som adresseras till Ellinor. Av breven framgår att bar- nen tror att de varken ska få skolmat eller anteckningshäften nästa. Enträget jobbar hon dock på och försöker att utåt dölja vad hon känner.

Så sent en kväll när hon återvänder efter ett långt möte om kommunens ansträngda ekonomi, ser hon att det hänger en kasse på handtaget till hennes tjänsterum. I kas- sen ligger ett vadderat brunt kuvert.

Ellinor tömmer innehållet på sitt skrivbord och betraktar förskrämt vad hon ser. Ur kuvertet trillar en leksakshammare av plast, ett foto på Ellinors bostad och ett brev skrivet med hjälp av bokstäver som klippts ur någon tid- ning. Sluta förstöra barnens liv om du inte vill ha ditt hus sönderslaget.

Sakta sjunker hon ner i skrivbordsstolen. På avstånd hör hon hur det slår i Kommunhusets port och steg som snabbt avlägsnar sig över gården. Kall av rädsla försöker Ellinor få ordning på sina tan- kar.

Vad ska hon ta sig till? Så småningom samlar sig Ellinor och ringer hem. Hennes man kommer snabbt till Kommunhuset. Hans första reaktion är att de måste ringa polisen, men Ellinor vill inte och inga argument kan just då få henne att ändra sig.

Hennes reaktion är inte så rationell. Hon vill mest slänga brevet och låtsas som att inget hänt. Till slut går hon i alla fall med på att låsa in brevet i det lilla kassaskåp hon har på sitt tjänsterum. Sedan åker de hem. Efter en sömnlös natt återvänder Ellinor till Kommunhuset.

Utan att förklara varför ber hon sekreteraren ställa in alla planerade möten. Inlåst på sitt tjäns- terum funderar hon ihärdigt över vad hon ska ta sig till. Hon har nu kommit ifatt sig själv och insett hur idiotiskt det är att bara låtsas som ingenting. Hon och — ännu värre — hennes familj, kan ju fak- tiskt befinna sig i direkt livsfara.

Ellinor bestämmer sig för att börja med att berätta för den person i Kommunhuset som hon litar på allra mest — sin sekreterare.

Efter det samtalet får hon även kraft till att informera sin kommunalrådskollega och oppositionsrådet. Sek- reteraren tar på sig uppgiften att se vad som kan göras för att höja säkerheten kring Ellinor och Kommunhuset.

Kommunen har aldrig haft vare sig någon person med ansvar för de förtroendevaldas säkerhet eller låsta dörrar i Kommunhuset. Ingen har tidigare drömt om att någon skulle komma på idén att hota ett kommunalråd eller att det skulle vara någon kontroll på vem som gick in och ut i Kommunhusets korridorer. På social- kontoret visar det sig dock finnas en tjänsteman med erfarenhet från att hantera hot mot de socialsekretare som handlägger bi-.

Hon kallas nu in till kommunledningen och får i uppdrag att komma med förslag på vilka åtgärder som bör vidtas. Efter bara en dag kommer hon tillbaka med en kort promemoria. Innehållet får hjärtat att sjunka långt ner i Ellinors bröst. Förslagen är att in- stallera kortlås på dörrarna in i alla Kommunhusets korridorer.

Dessutom att bemanna den lilla disk som redan finns innanför hu- sets entré där alla som kommer in måste anmäla sig innan de får tillträde.

Förslaget är också preliminärt kostnadsberäknat. Beloppet stämmer obehagligt väl med den besparing som en indragen lärar- tjänst innebär på ett år. Beräkningar har också gjorts på om det be- hövs skyddsåtgärder i Ellinors bostad.

Det går bara inte! Ellinor har också låtit sig övertygas om att polisanmäla hotbrevet hon fått. I Polishuset blir hon mycket väl bemött och det är ingen tvekan om att den polisman som tar emot hennes anmälan tar det som hänt på största allvar.

Polisen sätter in omfattande resurser på att försöka spåra den som satt ihop och lämnat brevet hos Ellinor. Det går att slå fast att själva kuvertet är in- köpt i bokhandeln på Storgatan, men inga fingeravtryck — bortsett från Ellinors och hennes makes — finns på vare sig brev, plastham- mare eller kuvert. Och inte ett ord finns någonstans skrivet för hand.

Kuvertet är inte adresserat. Personer från trakten som tidi- gare begått våldsbrott eller ägnat sig åt att trakassera andra kon- trolleras, men inte heller detta ger något av intresse. Ett anonymt tips om att vissa av föräldrarna i den gamla föräldraföreningen vid tillfälle antytt möjligheten att rikta ett direkt hot mot kommunled- ningen för att påverka politiken, kollas upp.

Inte heller här hittar man något som kan leda vidare. Efter några veckor tvingas polisen att lägga ner utredningen i brist på uppslag om möjlig gärningsman. Ellinor och hennes familj försöker leva som vanligt. De har fått instruktioner av Polisen om vad de ska tänka på i vardagen. Aldrig ta samma väg till och från jobbet. Inte handla i samma affär varje gång. Alltid kolla så att ingen obehörig uppehåller sig runt bosta- den. Låsa dörrar och fönster även när de är hemma. En polisbil har dessutom tagit som rutin att varje dag köra genom kvarteren där Ellinor bor.

Bilen disponeras av en av polisens hundförare och som av en händelse har han beslutat sig för att den lilla park som ligger.

Kommunens ekonomiska läge fortsätter dock vara som det är. Behovet av nedskärningar i skolan kvarstår. Och snart närmar sig det sammanträde då beslutet obönhörligen måste tas. Du förtjänar en omgång. Nu sitter hon klarvaken i sängen med luren i hand. Den hotfulla rösten klingar i öronen. Ullabritt bor i en större kommun och jobbar som partiombuds- man. Hon är partiets enda anställda på orten och det innebär att hon ofta sitter ensam och arbetar.

Under de senaste veckorna har en person vid flera tillfällen ringt till partikansliet och varit mycket arg på den politik partiet står för. Han har vid något tillfälle uttalat sig hotfullt, men Ullabritt har inte tagit det personligt och därför inte känt sig rädd.

Nu har saken hamnat i ett annat läge. Mitt i natten hör hon mannens röst i sin egen privata telefon och hotet riktas direkt mot henne själv. Ett drygt halvår innan detta händer har Ullabritt varit på en konferens om säkerhetsfrågor som arrangerades av Sveriges Kom- muner och Landsting. Vid konferensen talade bland annat en repre- sentant från SÄPO om betydelsen av att förtroendevalda verkligen anmäler om de blir utsatta för hot till polisen. En handläggare från Sveriges Kommuner och Landsting visade också några exempel på hur en handlingsplan om vad en förtroendevald bör göra om den utsätts för hot eller våld kan se ut.

Med kunskaperna från konfe- rensen som utgångspunkt tog Ullabritt initiativ till att hennes parti lokalt utformade en sådan handlingsplan. Den finns nu beslutad och klar i en pärm på partiets kansli. När Ullabritt sitter där i sängen med telefonhotet ringande i öronen, tänker hon att det är för just denna typ av händelser som planen finns. Det första hon gör när hon kommer till sin arbets- plats dagen därpå är därför att ta fram pärmen ur bokhyllan och läsa i planen vad hon bör göra.

Det som driver henne är känslan att ingen ska få hota någon annan för hennes politiska åsikters skull. Första åtgärd blir att anmäla det som inträffat till polisen. Ullabritt har redan på natten skrivit ner vad den hotfulla rösten i. När hon lyssnar av telefonsvararen på partikansliet hittar hon dessutom ett äldre meddelande från samme man, där han fortfarande skäller på partiet men också då i mycket hotfulla orda- lag.

Ullabritt uppfattar polisens bemötande som mycket snabbt och professionellt. Polisen som tar emot anmälan säger till henne att just denna typ av ärenden är prioriterade hos dem, och att de som av en händelse just nu förbereder en informationskampanj riktad till de politiska partierna i länet för att informera om hur polisen arbetar med denna typ av brott.

De närmaste veckorna får Ullabritt regelbundna rapporter från polismannen om utredningens utveckling. Redan vid anmälan skrev hon på en fullmakt som möjliggjorde för polisen att kontrollera vilka som ringt hennes bostad under det aktuella dygnet. Redan några dagar senare meddelar polisen att de spårat samtalet och nu har en misstänkt gärningsman.

Ullabritt känner inte igen hans namn. Polisen berättar också att de nu genast kommer att åka till den misstänktes bostad för att genomföra en husrannsakan och ta in honom till förhör. Polisen får genom förhör och husrannsakan ett bra underlag för att gå vidare till åklagare med ärendet. I den misstänktes bostad återfinns flera broschyren och artiklar om det aktuella partiets po- litik, samt också ett par fotografier på Ullabritt. Åtal väcks med rubriceringen olaga hot alternativt ofredande.

Ullabritt får ett brev hem där Tingsrätten meddelar dag och tid för rättegång, men annars hör ingen av sig. Hon har själv inget mål- sägandebiträde. Ingen har sagt något om denna möjlighet och hon har inte heller frågat själv. Ett par dagar före rättegången, går Ullabritt på eget initiativ till Tingsrätten och förhör sig om vad som kommer att hända under förhandlingarna och vad som för- väntas av henne.

Den person som tar emot henne är mycket vänlig. Han berättar om hur rättegången kommer att gå till och visar också hur det ser ut i den sal där den kommer att äga rum. Hennes upp- fattning efter besöket är att hon kommer att sitta helt ensam under hela rättegången. Ullabritt känner sig inte rädd, men tycker ändå att det känns lite nervöst.

Därför ringer hon en partikollega och ber henne följa med som åhörare under förhandlingarna. När Ullabritt kommer till rättegången dagen därpå upptäcker hon till sin överraskning — och glädje — att hon trots allt inte kom- mer att sitta ensam på sin kant. Redan i dörren möts hon av åklaga- ren, som hälsar med fast hand och berättar att han kommer att sitta bredvid Ullabritt under hela förhandlingen. Åklagaren ger ett för-. Direkt i inledningen av rättegången kikar hon försiktigt upp på den man som är misstänkt för att ha hotat henne, men sedan und- viker hon att titta åt hans håll fler gånger.

Hon kan inte minnas att hon någonsin sett honom förut. Ullabritt koncentrerar sin upp- märksamhet på domare, nämndemän och åklagare. Ingen visar nå- got särskilt intresse för henne förutom då hon får svara på frågor om vad hon varit med om.

Den åtalade nekar till brottet. Efter rättegången tar åklagaren Ullabritt i hand och säger att hon skött sig mycket bra, men att hon inte ska bli besviken om den åtalade trots det inte fälls för brottet. Hon och partikollegan tar en fika innan de skiljs och pratar lite om vad de varit med om. Det känns skönt att få gå igenom upplevelsen så i lugn och ro. Ullabritt känner sig fortfarande inte rädd, men att vara med om en rättegång är ändå en obehaglig upplevelse.

Hon och partikollegan kommer överens om att inte ha för stora förväntningar på en fällande dom. När domen kommer blir därför Ullabritt överraskad. Rätten har inte uppfattat att bevisen räcker för att styrka brottet olaga hot, men den åtalade fälls för ofredande till villkorlig dom och dagsbö- ter.

Ullabritt får ett skadestånd på 2 kronor. Efteråt kan Ullabritt konstatera att hon hade mycket nytta av den handlingsplan mot hot och våld som partiet antog på hennes initiativ. Hon är dock kritisk mot sina partikollegor som inte alls verkar ha tagit det hela på allvar.

Många blir jätteförvånade när do- men kommer och säger att den inte alls trott att det var så farligt. Vid nästa möte med partiets styrelse tar hon upp frågan och fram- håller att partiet borde ordna en utbildning för sina medlemmar om hur de ska handskas med frågor om hot och våld och vad de bör göra om något händer. Hon får medhåll från några, men något be- slut blir det inte. För sin egen del tar hon för vana att så fort det finns tillfälle passa på att ta upp frågan när hon är ute och pratar på partimöten.

Hennes egen berättelse fungerar bra som utgångs- punkt för diskussion. Den viktigaste lärdom hon själv dragit av händelsen är att bli mer uppmärksam på avvikande händelser, konstiga telefonsamtal och liknande.

Hon har numera alltid en lite anteckningsbok där hon för in noteringar om sådana händelser, och hon skriver alltid ut en kopia av konstiga mejl som kommer till partikansliet eller hem. Sven är sedan länge förtroendevald i en svensk kommun samtidigt som han arbetar som administrativ chef på en avdelning på ortens sjukhus.

Han har haft en rad olika förtroendeuppdrag i olika kom- munala nämnder under årens lopp. Sven har själv valt att inte enga- gera sig på heltid, eftersom han trivs med sitt arbete på sjukhuset. Vid det senaste nämndsammanträdet diskuterades ett ärende som sedan länge betraktats som komplicerat och infekterat.

Anna Jakobsson, som var sökande i ärendet, hade tidigare förekommit i en rad olika granntvister och bygglovsärenden och var allmänt känd som bråkig. Paret Jakobsson var ett känt namn för så gott som alla i kommunen och det förekom ofta skriverier om dem i tidningen.

Vid sammanträde fattades ett beslut som gick emot Anna Jakobsson. Hon väntade utanför sammanträdeslokalen och var mycket upprörd. Anna Jakobsson attackerade de som deltagit vid mötet verbalt och någon valde att ringa polisen. Senare samma vecka ringde telefonen hemma hos Sven vid mid- natt. När han svarade lade den som ringde upp på luren. Förfaran- det upprepades flera gånger de nästkommande nätterna.

Sven hade aldrig tidigare haft några telefonpåringningar nattetid och började fundera över vem det var som kunde ligga bakom. Han kunde inte komma på att han haft kontakt med någon som skulle kunna bete sig på detta sätt.

Ett par veckor senare hade Sven besök av sin bror och sina brorsdöttrar. Svens bror hade kommit i anledning av att det var festival i stan och de hade tillsammans planerat att ta med brors- döttrarna på en barnkonsert. Helt utan an- ledning kom Stig Jakobsson fram till Sven och började diskutera Anna Jakobssons ärenden. Han var högljudd och deklarerade att han och Anna Jakobsson uppfattade Sven som en av anledningarna till att hon fått avslag.

Sven tyckte att Stig Jakobsson luktade sprit. Sven försökte förklara hur demokratin fungerar inom den kommu- nala förvaltningen och i kommunala nämnder. Stig Jakobsson var inte intresserad av att höra på. Sven, samt hans bror och brorsdött- rar, gick slutligen sin väg eftersom både Sven och hans bror upp- fattade det som lönlöst att fortsätta diskutera.

Stig Jakobsson följde efter och skrek. De båda brorsdöttrarna uppfattade situatio- nen som mycket skrämmande och började till slut att gråta. Sven uppfattade också händelsen som obehaglig. Samma kväll fick han. Han ringde upp och lyssnade av meddelandet som innehöll ett ihållande tjutande ljud som pågick i cirka fem minuter. Det framgick inte vem som lämnat meddelandet. Nästkommande dag tyckte Sven fortfarande att hela historien var obehaglig.

Han gick omkring med en obehaglig känsla och började i tanken koppla ihop telefonsamtalen med den skrikande Stig Jakobsson, men tänkte att det kanske ändå bara rörde sig om tillfälligheter. När han samma dag kom hem från arbetet kunde han se att någon petat bort kodlapparna som tidigare satt på brevlådan för att tidningsbuden skall leverera rätt tidning.

Sven satte upp nya lappar, men nästa dag var också dessa lappar borttagna. En vecka senare fick Sven en postavi på vilken det stod att han hade ett paket att hämta ut på posten. På avin stod angivet att det rörde sig om tidskrifter. Sven förstod genast att det var något som han själv inte beställt och valde därför att inte hämta paketet.

Några veckor senare fick han ett samtal från sin bror som berättade att han fått ett meddelande om att Sven bytt adress och att Sven enligt uppgifterna flyttat till Stockholm. Sven tog kontakt med Svensk adressändring och fick redan på att någon några veckor tidigare gjort en flyttanmälan beträffande honom. Sven började nu tycka att situationen trappades upp och att det hela började bli mycket påfrestande. Under den tid som förflutit sedan Sven träffade Anna Jakobssons man på festivalen hade han inte på något sätt blivit kontaktad av paret Jakobsson.

Han kunde trots det nu inte tänka sig att någon annan låg bakom, eftersom det var det enda ärendet av den karaktären där han varit med och fattat beslut. Sven lovade sig själv att han skulle kontakta polisen om det inträffade något mer.

Tre veckor senare fick Sven en räkning för ett bensinkort som han skulle ha använt under sommaren. Sven tog kontakt med företaget som utfärdat kortet och berättade att det inte var han som ansökt om kortet och att det inte heller var han som köpt varor och tankat bensin.

Efter en hel del korrespondens mellan Sven och företaget gick företaget till slut med på att maku- lera fakturan. Sven tog nu kontakt med polisen.

Han berättade om alla de hän- delser som inträffat de senaste månaderna och beskrev också att han tyckte att trakasserierna trappades upp. Den polisman som tog emot anmälan antecknade alla händelserna. Därefter frågade han Sven om det fanns någon som han kunde misstänka ligga bakom trakasserierna. Sven tänkte först berätta om Anna Jakobsson och. Om han berättade skulle polisen kontakta paret Jakobsson. Kanske skulle detta innebära att deras intresse än mer riktades mot Sven.

Trakasserierna kanske skulle bli fler och kanske skulle de bli ännu värre. Sven sa till polismannen att han ville tänka över frågan och att han skulle återkomma under nästa vecka. Sven gjorde en polisanmälan under senvåren och gick på semes- ter strax därefter. Det kom sig därför aldrig att han tog kontakt med polisen under de nästkommande sommarmånaderna. Trakas- serierna upphörde också och allt återgick till det vanliga. När det började närma sig höst tyckte Sven att det som inträffade kändes ganska avlägset, men ändå obehagligt.

Han hade till och med träffat på paret Jakobsson under en promenad utan att det hänt något yt- terligare. Så småningom blev han uppringd av den polisman som han träffat tidigare.

Han frågade Sven om han hade funderat ige- nom saken. Sven svarade att han inte visste vem som kunde ligga bakom. Några dagar senare fick han besked om att utredningen lagts ned. Under sommaren hade Sven inte deltagit i några politiska akti- viteter varken inom partiet eller på något annat sätt. När verksam- heten i kommunen åter började efter sommaren missade han det första mötet, eftersom han hade mycket att stå i på jobbet.

Den höga arbetsbelastningen höll i sig några veckor till vilket ledde till att han också missade de kommande mötena. När han slutligen fick tid att delta i nämndsammanträden igen kände han ett vagt obehag dagen före mötet.

Medvetet eller omedvetet jobbade han över den dag mötet skulle äga rum. Till slut meddelade han att han inte längre ville fortsätta och att han tänkte på att frånträda sitt upp- drag. Han blev tillfrågad om orsaken till varför han slutade och be- rättade om sin pressade arbetssituation. Han funderade över om han skulle nämna det som hänt, men valde att inte göra det. Kanske hade det inte alls med hans uppdrag i nämnden att göra. Det kanske bara var frågan om en granne eller någon annan som han kommit i kontakt med på jobbet som retade sig på honom.

Det kändes som att dra i gång en stor process att börja prata om det inträffade med de andra i partiet. Sven tillfrågades om han kunde tänka sig något annat uppdrag som inte krockade med arbetet. Sven avböjde och svarade att han inte hade tid. När han slutligen gett besked om att han inte ville fortsätta kände han att han mycket väl visste varför han slutade.

Också tidigare hade han haft mycket att göra på sitt arbete, men ändå tagit sig tid att ställa upp. När han tänkte på att. Ompröva synen på arbetsplikt — inför Robotar och automatiseringen tar över jobben. En värdig lösning av arbetslösheten är fyr Flyktingkrisen i valrörelsen 1. Valrörelsen borde handla om flyktingpolitiken och deportationerna, tycker aktivisten Tess Asplund, m Palme lär vända sig i graven 1. Hur säkerställer vi att alla har lika rättigheter och möjligheter, i realiteten, och hur ska orättvi Bekämpa diskrimineringen utan att gå Opersonliga politiker utan kontakt med så kallat vanligt folk kastar väljarna rakt i armarna på popu Mera njutning, mindre profit.

Den kommande valrörelsen vill Vanessa Marco se starka sakfrågor som berör och ett samhälle som organ Medieforskaren Ylva Habel efterlyser en valrörelse där begreppet solidaritet kan återuppstå, och var Annelie Nordström lämnade ordförandeposten på Kommunal och är numera arbetsmarknadspolitisk talesper Efterlyser ett helhetsperspektiv på p Vänsterns politik bör formuleras ur ett helhetsperspektiv och — inte minst — ta hänsyn till att regi Politiken gestaltas som i en Netflixs Ju mindre ekonomiska klyftor desto tryggare samhälle, säger idéhistorikern Pia Laskar och efterlyser Kräv svar från politikerna hur klyfto Utjämning krävs på alla plan.

Karen Austin efterlyser en inkluderingspolitik där de så kallade utsatta områdena — men också de rik Mot åldersdiskriminering — var fjärde Lyft fram de äldres villkor och behov i valrörelsen: Medierna kör i diket gång på gång, högerextremismen normaliseras och om klimathotet talas det knappa Röstning mot etablissemanget sprider Allt fler människor tar avstånd och vill ge det politiska etablissemanget en spark i arslet, säger p Vill prioritera vardagsrasismen som v Journalisten Bilan Osman varnar för att extremhögern utgör ett hot mot demokratin och vill ha en val Väljarna ville att valrörelsen skulle handla om skola, vård och omsorg.

Men medierna valde istä Make it or break it — det är vad vale Medievetaren Wendy Francis efterlyser ett jämlikare samhälle och ett tryggare socialt skyddsnät för Gemensam politik för att lösa frågor som klimathotet och migrationen krävs på europeisk och på globa Bianca Kronlöf hoppas på att hon ska förstå vad de politiska partierna faktiskt vill göra.

Välfärden behöver investeringar, inte Brister i välfärden påverkar kvinnor allra mest och att stärka välfärden är en avgörande feministisk En för alla, alla för en? Léon i Salong Bar Deco. Migrant and Refugee Lesbians. Melissa Horn och Slowgold Live på Liseberg. How soon is now? Anarkistiska kvinnor - utställning. Konstnären Linda Lasson visar sin utställning Gränslöst. Syregården i Almedalen Visning av utställningen id: Sabina Ddumba - 1 juli - Parksnäckan. Hur ser partierna på globala utvecklingsfrågor?

Ni har inte sett oss - ungas röster om utanförskap. Kvinnans plats — högerns och vänsterns syn på framtidens jämstäl. Sexuell hälsa och hivprevention-bortglömda frågor?

På jakt efter framtidens stora jämställdhetsreform. Världskriget om kvinnors kroppar. Efter metoo — unga tjejers perspektiv på våld och trakasserier. Vem lämnas utanför i svenskt bistånd?

Visby - Vid grillplatsen nedanför Botaniska trädgården vid Visby strandpromenad. Högerextremism och nationalism - hur påverkar det SRHR? I Sverige finns ingen rasism - seminarium under Almedalsveckan. Hur försvarar vi vårt öppna samhälle mot desinformation? Öka takten sista kvarten - Sverige i FN: Bolagen och Agenda - Vägen framåt i praktiken. Ungas röster om psykisk ohälsa - lyssnar någon, på riktigt? Pink Programming Workshop Gothenburg. Vem har rätt till traumavård efter våldtäkt?

Pink Programming Arduino Evening in Malmö. Sabina Ddumba Live på Liseberg. Spraymåla med Klotterklungan i Gävle. Gävle - Lagliga graffitiväggen utanför Länsmuseet i Gävle.

Vad blir konsekvenserna av förändrade regler för strejkrätt? Mavis Staples Pustervik, Göteborg. Vegånia - vegaaniruokafestivaali Queens of Pop Uppsala. Kulning som friskvård dagskurs. Följ med till Code Rood! Gemensam resa med buss. Klimatfestivalen Sommar - Manifest mot det kluvna Sverige. Ickevåld-ett sätt att förändra världen. Sverigedemokraterna ut ur riksdagen. Världsläget kräver upptrappning 1. Ibland känns det tjatigt att prata om det som inte nämnvärt ändrat sig under decennier, som till exe Stort steg närmare legaliserad abort Klockan var nästan tio på morgonen när resultatet av omröstningen i den argentinska kongressens repr Marie Selander hedras av feministisk Maria Jara de Corina - Jag är så stolt över vad mina systrar i Argentina har åstadk Om Stort steg närmare legaliserad abort i Argentina.

Vi älskar det och det kommer ständigt nya följare. Om Världsläget kräver upptrappning. Renée Frangeur - Urkul Marie! Du är verkligen värd ditt pris! Maria Jara de Corina - Ni får mitt fulla stöd! Om Nytt mediestöd kan bli slutet för Feministiskt perspektiv. Anna-Klara Bratt - Tack, det värmde! Eva Nikell - Det är klart att vi måste stödja Feministiskt Perspektiv och Om Nytt mediestöd kan bli slutet för Feministiskt perspektiv.

Maria Jara de Corina - Underbar! Om Mamma för mig. Maria Jara de Corina - Jag är så glad av att du orkar kämpa Rossana! Om Vi kommer fortsätta vinna. Maria Engberg - Ett förbud skulle inte hjälpa kvinnorna det minsta?

Man sk Om Låt oss tala om burka. Vi kan bättre än så, Kvinnolobbyn! Elva år senare skrev Alyssa Milano samma ord på Twitter och kort d Gärna ett grattis, men helst en plats Gudrun Schymans politiska energi tycks ha varit densamma oavsett det gällt en lokal kabaré eller ett Moa Gammel är skådespelaren som gick från en utsatt position i en tuff bransch till att äga sitt eg Inför årets politikervecka i Järva, som börjar i dag, har kritiska röster höjts mot det allt hårdare Anna Lindh-priset till kurdiska femin Feministen, advokaten och människorättskämpen Eren Keskin tilldelas i dag 19 juni, Anna Lindh-priset Järvaveckan är över för denna gång.

Årets upplaga samlade fler besökare än tidigare och sist ut i ve Mer om Nino Ramsby i Feministiskt perspektiv hittar du här. Aleksa Lundberg möter Kajsa Ekis Ekman i ett samlat om kön och könsidentitet.

I samtalet refereras till Vänsterpartiets och Feministiskt initiativs hållning i frågor som rör kön, könsidentitet och transpersoners rättigheter.

Nedan kan du läsa mer om deras respektive ståndpunkter:. Om vänsterpartiets riksdagsmotioner rörande HBTQ. En feministisk bok jag rekommenderar: Feministisk rulle att spana in: Ariane Mnouchkine och Joan Littlewood. Du läser just nu en upplåst text ur nättidningen Feministiskt Perspektiv. Vi är i huvudsak prenumerations- och presstödsfinansierade och beroende av att läsare prenumererar för att vi ska kunna existera.

Att prenumerera kostar kronor för ett helår eller 45 kronor per månad och du får omedelbart tillgång till hela vårt arkiv och nya utgåvor. Är du en av dem som vill säkra en feministisk pressröst eller läsa de andra artiklarna i tidningen — följ länken nedan:.

Soledad Cartagena har intervjuat Huschke Mau, som tidigare prostituerats och nu arbetar aktivt med att hjälpa andra att ta sig ur prostitution: Tror du att kvinnor av egen fri vilja prostituerar sig? Missbruk som legitimeras av staten Huschke Mau menar att när Tyskland legaliserade prostitution ledde det till att den ökade och att kraven från sexköparna blev extremare och våldsammare.

Sexköpslagen är effektiv Huschke Mau tycker att den svenska sexköpslagen som säger att det lagligt att sälja sex men olagligt att köpa är effektiv. Kommentarer Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar. Nummer 26 — fredag Festival för riktig konst I början av maj samlades tusentals människor under akvarellfestivalen i medeltidsstaden Fabriano i c Veckans fråga De hatiska och rasistiska angreppen mot herrfotbollslandslagets Jimmy Durmaz har väckt starka reaktioner.

Det här hade jag missat helt. Visa resultat Tidigare frågor. Helt fel när makten letar syndabockar 1 De växande klyftorna i samhället, nedmonteringen av välfärden och tendensen att ställa grupper mot Ett annat arbetsliv är möjligt — Det är helt enkelt dags för ett modernt arbetsliv, där vi får tid för varandra och våra barn och h Ta från de rika — ge till de fattiga Skattesänkningarna på miljarder har gynnat de stora företagen, de rika, främst män och missgynna Bättre framtid för unga i orten Först när antirasistiska feminister tar plats i maktens rum kan en förändring ske, menar Sissela Nor Flyktingkrisen i valrörelsen 1 Valrörelsen borde handla om flyktingpolitiken och deportationerna, tycker aktivisten Tess Asplund, m Palme lär vända sig i graven 1 — Vi har testat liberalism, socialism, kommunism och kapitalism, men vi har inte prövat feminism.

Robotpolitiker skapar populister Opersonliga politiker utan kontakt med så kallat vanligt folk kastar väljarna rakt i armarna på popu Mera njutning, mindre profit — Jag önskar mig en valrörelse där det går att diskutera hur vi kan organisera samhället för njutnin

..

Jennifer escort escort sa homo

Escort homo i småland escort femme

Homo escorte norge trans escort sverige

Ju längre hon sålde sex desto sämre mådde hon och för att stå ut började hon missbruka alkohol och droger. På rådgivningscentret sa de till mig: Det tog flera år innan jag kunde ta mig ur prostitutionen. Det jag har upplevt i prostitution kommer jag aldrig att glömma, det är otroligt vad män är kapabla till. Jag brukar säga att om den fria viljan finns ska det åtminstone finnas två alternativ. De flesta prostituerade som jag har träffat har aldrig haft andra alternativ.

Var finns då den fria viljan? Huschke Mau menar att när Tyskland legaliserade prostitution ledde det till att den ökade och att kraven från sexköparna blev extremare och våldsammare. Samhället sände ut signaler att våld mot kvinnor är ok. Det är mest unga kvinnor som inte talar tyska och som inte blir informerade om vad de ska arbeta med och som utnyttjas av tyska män.

Att köpa en kvinna är som att beställa en pizza och ju mer behoven växer desto mer kvinnor tvingas in i prostitution. Det är ett missbruk som legitimeras av staten och det har lett till sinnessjuka proportioner. En, två miljoner män i Tyskland går dagligen till prostituerade. Prostitution och människohandel går hand i hand hävdar Mau.

Och främst av två anledningar. Det första är att det aldrig kommer att finnas tillräckligt med kvinnor som gör det frivilligt. Många kommer att tvingas att sälja sig. För det andra är gränsen mellan tvångsprostitution och frivillighet hårfin. Eller om en man föreslår sin fru att sälja sig för att betala av en gemensam skuld. Det finns många gråzoner. Men jag har aldrig sett prostitution utan våld eller manliga profitörer.

Huschke Mau tycker att den svenska sexköpslagen som säger att det lagligt att sälja sex men olagligt att köpa är effektiv. Hon menar att det är det enda som tydligt anger vem som är förövaren, nämligen den frie mannen, och som måste bestraffas.

Prostitution är Mr lag och bör avskaffas! Men det är inte bara straff som jag önskar i Tyskland, utan också hjälp för de som vill ta sig ur prostitution. Och framför allt vill jag ha en social förändring; att prostitution slutligen erkänns för vad det är: Festival för riktig konst.

I början av maj samlades tusentals människor under akvarellfestivalen i medeltidsstaden Fabriano i c Ny jämställdhetsrapport från Brommapo Klena vårdresultat av tvångsvård trot Så ska sexuella trakasserier Protestaktioner mot deporteringar i s Vägledande dom kan påverka prövning a Högsta förvaltningsdomstolen ger Inga-Britt Vikström, halvtidssjukskriven på grund av svår artros, r Allt fler medverkande i Thessaloniki För sjunde året anordnades pridedagar i Thessaloniki i norra Grekland.

Enligt arrangörerna, deltog c Var med och vinn nästa kamp. Ökad psykisk ohälsa bland kvinnor när Regeringens åtstramade asylpolitik har lett till att många kvinnor har fått öppna sina hjärtan och h Tio av elva publiceringar fäl De flesta kvinnor i Saudiarabien får Så organiserar sig kristna extremiste En ny rapport från European parliamentary forum on population and development, EPF, kartlägger grupp Förbjudna kroppar och förbjudna rörel Demokratiskt samtal på internet hämma Högernationalisternas framtid är en b Christina Knight köper inte reklamens Att vägra inordna sig i ett ojämlikt arbetsliv ses ibland som svaghet, men kan handla om styrka och Tortyr är den värsta formen av maskul Trots att partiledarna fängslats passerade feministiska, mångnationella prokurdiska Folkens demokrat Nina Rung vill att rättsväsendet utbi Under onsdagsförmiddagen överlämnade kriminologen Nina Rung 25 namnunderskrifter med krav på utb Våld i nära relationer ökar när Engla I måndags spelade England sin första match i herrfotbolls-VM i Ryssland.

Enligt en engelsk studie ök Hårda tider att vänta för minoriteter Efter månader av ovisshet stod det klart att två antietablissemangspartier kommer att styra Italien, Blaue frau är en finlandssvensk feministisk konstnärsduo som provocerar många. Det var ett historiskt ögonblick när ledarna för 44 afrikanska länder undertecknade en överenskommel Ana Valdes möter Shirin Ebadi.

Shirin Ebadi som fick Nobels fredspris fruktar ytterligare krig där Iran är inblandat inte mins De hatiska och rasistiska angreppen mot herrfotbollslandslagets Jimmy Durmaz har väckt starka reaktioner. Vad har varit dominerande i det du tagit del av? Fler hyresrätter till unga! Bostadsbristen för unga som vill flytta hemifrån borde bli en stor fråga i årets valrörelse. Helt fel när makten letar syndabockar 1. De växande klyftorna i samhället, nedmonteringen av välfärden och tendensen att ställa grupper mot Miljonärer betalar alldeles för lite Just nu rör vi oss mot allt större klyftor mellan klass, kön, religion, hudfärg med mera, vilket ska Klimatkrisen ökar klyftan mellan nord Om vi inte får stopp på klimatkrisen kommer inga av Välfärdsstaten måste finnas till för Nu är det dags att tala om visionerna, välfärdsstaten och pengarna, säger Nathaly Salas och då menar I valet kommer frågan om profiten eller klimatet att ställas på sin spets.

Det är hög tid att prata om hur vårt samhällssystem ska överleva, säger EU-parlamentarikern Soraya P Hur vi ska ställa om vårt samhälle till ett mer miljövänligt sådant, hur vi arbetar för en inkludera Medierna måste visa att de inte går p Riksmedierna kommer att klara uppgiften bättre än förra valet, tror Linnéa Engström. Ett annat arbetsliv är möjligt. Allting handlar om rättvisa, menar regissören Suzanne Osten. Alla samhällsfrågor borde vägas utifrå Vänstern ska mobilisera bland unga oc Ta efter Island och lagstifta mot lön Redan utsatta görs till det stora hot Forskaren Lena Martinsson varnar för att nyliberal och högerextremistisk politik hotar kampen för jä Ta från de rika — ge till de fattiga.

Skattesänkningarna på miljarder har gynnat de stora företagen, de rika, främst män och missgynna Fungerande välfärd är grunden för all Ett feministiskt samhälle måste bygga på tillgång till fungerande välfärd av hög kvalitet. Valets ödesfrågor är både klimatet oc Lösningar för att skapa ett socialt hållbart samhälle som sätter människan i fokus snarare än polari Bättre framtid för unga i orten. Först när antirasistiska feminister tar plats i maktens rum kan en förändring ske, menar Sissela Nor På riktigt rädd för att vi får en naz Solidariet, medmänsklighet och pensionssystemet — det borde valet handla om, säger dramatikern Nasim Hur politikerna tänker sig att samhället ska utvecklas och konkreta idéer och förslag på hur de vill Risk att många ser det som meningslös Fi måste lyfta frågan om hur olika fe Forskaren Linnéa Bruno önskar sig en modig valrörelse där demokratin stärks och fördjupas.

Ompröva synen på arbetsplikt — inför Robotar och automatiseringen tar över jobben. En värdig lösning av arbetslösheten är fyr Flyktingkrisen i valrörelsen 1. Valrörelsen borde handla om flyktingpolitiken och deportationerna, tycker aktivisten Tess Asplund, m Palme lär vända sig i graven 1. Hur säkerställer vi att alla har lika rättigheter och möjligheter, i realiteten, och hur ska orättvi Bekämpa diskrimineringen utan att gå Opersonliga politiker utan kontakt med så kallat vanligt folk kastar väljarna rakt i armarna på popu Mera njutning, mindre profit.

Den kommande valrörelsen vill Vanessa Marco se starka sakfrågor som berör och ett samhälle som organ Medieforskaren Ylva Habel efterlyser en valrörelse där begreppet solidaritet kan återuppstå, och var Annelie Nordström lämnade ordförandeposten på Kommunal och är numera arbetsmarknadspolitisk talesper Efterlyser ett helhetsperspektiv på p Vänsterns politik bör formuleras ur ett helhetsperspektiv och — inte minst — ta hänsyn till att regi Politiken gestaltas som i en Netflixs Ju mindre ekonomiska klyftor desto tryggare samhälle, säger idéhistorikern Pia Laskar och efterlyser Kräv svar från politikerna hur klyfto Utjämning krävs på alla plan.

Karen Austin efterlyser en inkluderingspolitik där de så kallade utsatta områdena — men också de rik Mot åldersdiskriminering — var fjärde Lyft fram de äldres villkor och behov i valrörelsen: Medierna kör i diket gång på gång, högerextremismen normaliseras och om klimathotet talas det knappa Röstning mot etablissemanget sprider Allt fler människor tar avstånd och vill ge det politiska etablissemanget en spark i arslet, säger p Vill prioritera vardagsrasismen som v Journalisten Bilan Osman varnar för att extremhögern utgör ett hot mot demokratin och vill ha en val Väljarna ville att valrörelsen skulle handla om skola, vård och omsorg.

Men medierna valde istä Make it or break it — det är vad vale Medievetaren Wendy Francis efterlyser ett jämlikare samhälle och ett tryggare socialt skyddsnät för Gemensam politik för att lösa frågor som klimathotet och migrationen krävs på europeisk och på globa Bianca Kronlöf hoppas på att hon ska förstå vad de politiska partierna faktiskt vill göra.

Välfärden behöver investeringar, inte Brister i välfärden påverkar kvinnor allra mest och att stärka välfärden är en avgörande feministisk En för alla, alla för en? I stället påpekades att det stod såväl ursprungsland som mottagarland fritt att när som helst avbryta ett adoptionsförfarande som inte ansågs godtagbart enligt den egna statens bestämmelser och värderingar.

Sammanfattningsvis finns det inte — med anledning av Haagkon- ventionen — något formellt hinder mot att införa en bestämmelse som ger registrerade partner möjlighet att adoptera barn. Däremot skulle en sådan adoption inte komma att omfattas av Haagkonven- tionen.

Men det svenska regelverket rörande adoptioner innebär att barnet ändå har i princip samma rättsliga skydd. Konventionen, som tar sikte på konventionsstaternas interna regler, syftar till att utjämna olikheterna mellan staternas adop- tionslagstiftning och tillgodose barnets bästa genom gemensamma principer och gemensam praxis beträffande adoption av barn. Konventionen innehåller dels bestämmelser som staterna förbin- der sig att följa, dels bestämmelser som är fakultativa.

En fördrags- slutande stat får, vid undertecknandet eller vid anslutningen till konventionen, reservera sig mot högst två av de förpliktande bestämmelserna. Sverige har inte gjort någon sådan reservation. Artikeln slår fast att barn får adopteras endast av makar, antingen gemensamt eller var för sig, eller av en person.

Också artikel 10, som tar upp verkan av en adoption, tillhör de bestämmelser som konventionsstaterna förbundit sig att följa. I artikeln sägs bl. En konven- tionsstat får dock i lag stadga att adoptantens make behåller sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet, om detta är hans eget barn i eller utom äktenskap eller hans adoptivbarn. Enligt konventionen får ett barn adopteras endast av makar, eller av en person. Det är knappast möjligt att slå fast vad som är en riktig tolkning av begreppet makar i års europeiska konven- tion om adoption av barn.

Kommittén anser dock — med hänsyn till konventionens syfte och betydelsen av andra konventions- staters inställning — att registrerade partner inte kan anses omfattas av konventionens bestämmelser om makar i artiklarna 6. Under sådana förhållanden står kommitténs förslag i strid mot års konvention om adoption av barn.

I de flesta fall är det inte att rekommendera att en konvention sägs upp med anledning av att en stat önskar införa bestämmelser som står i strid mot denna. I detta fall menar kommittén dock att flera skäl talar för att ändå föreslå en sådan lösning. Sverige tillträdde konventionen strax efter dess tillkomst för över trettio år sedan.

En stat kan reservera sig mot tillämpningen av två av de förpliktande artiklarna och det hade varit fullt möjligt för Sverige att vid undertecknandet eller tillträdet reservera sig mot de aktuella artiklarna i konventionen.

Frågan var dock inte aktuell vid denna tidpunkt, varför det nuvarande läget knappast kunde förutses. Sverige har en adoptionslagstiftning som beaktar barnets bästa och som innebär att adoptioner genomförs på ett etiskt godtagbart sätt. Den svenska lagstiftningen får därför sägas uppfylla de internationellt ställda kraven på ett godtagbart adoptionsförfarande. Kommitténs förslag ändrar inte på detta för- hållande. Ytterligare en faktor som talar för möjligheten att säga upp konventionen är att den inte haft den genomslagskraft i Europa som var tanken bakom den.

Ett antal europeiska stater har valt att inte tillträda konventionen. Ett registrerat partnerskap har samma rättsverkningar som ett äktenskap med de undantag som anges i 2—4 §§.

Ett registrerat partnerskap har samma rättsverkningar som ett äktenskap med de undantag som anges i 3—4 §§. Registrerade partner får varken gemensamt eller var för sig anta adoptivbarn enligt 4 kap. Inte heller får registrerade partner enligt 6 kap. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna:.

Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta, gäller det också de homosexuella samborna. Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ i lagen Insemination får utföras endast om kvinnan är gift eller bor tillsammans med en man under äktenskapsliknande för- hållanden. För inseminationen krävs skriftligt samtycke av maken eller den man som kvinnan bor tillsammans med. Insemination får utföras endast om kvinnan är gift eller sambo.

För inseminationen krävs skriftligt samtycke av maken eller sambon. Om det i ett mål om faderskap till barn är nödvändigt att få ta del av de uppgifter som finns om en insemination, är den som är ansvarig för inseminationen eller annan som har tillgång till uppgifterna skyldig att på begäran av domstolen lämna ut dessa uppgifter.

Om det i ett mål om faderskap eller moderskap till barn är nödvändigt att få ta del av de uppgifter som finns om en insemination, är den som är ansvarig för inseminationen eller annan som har tillgång till uppgifterna skyldig att på begäran av domstolen lämna ut dessa uppgifter. I andra fall än de som avses i 1 §, 1 a kap. Är vid ett barns födelse modern registrerad partner, skall även hennes partner anses som barnets mor, om inte annat följer av 2 §.

Detsamma gäller, om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter partnerns död att det kan vara avlat innan dess.

Rätten skall förklara att den kvinna som enligt 1 § tillsammans med modern skall anses som barnets mor inte är det, om. I andra fall än de som avses i 1 kap. Bekräftelse av moderskap som avses i 3 § skall vara skriftlig och bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt eller. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om moderns sambo samtyckt till inseminationen och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet avlats genom insemina- tionen.

Skall moderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara att även moderns sambo skall anses som mor till barnet, om insemination har utförts på modern med samtycke av hennes sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen.

Skall inte enligt 1 kap. Socialnämnden får även lägga ner en påbörjad faderskaps- utredning om moderskapet skall fastställas enligt 1 a kap. Socialnämndens beslut att lägga ner en påbörjad faderskaps- utredning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I protokollet antecknas håll. Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Den skall vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om ej särskilda skäl föranleda annat. Skall en viss man enligt 1 kap. Socialnämndens beslut att inte påbörja en utredning enligt denna paragraf eller att lägga ned en påbörjad utredning får överklagas hos länsstyrelsen. Detta gäller om barnet har hemvist i Sverige. Vad som sägs i 2 kap. Om moderskapsfrågan kan bedömas med tillräcklig säkerhet på grund av socialnämndens utredning, bör nämnden ge den tillfälle att bekräfta moderskapet som antas vara den som enligt 1 a kap.

Detsamma gäller om det finns anledning att anta att modern haft samlag med en man under den tid som barnet kan vara avlat eller att barnet avlats genom en insemination som sambon inte har samtyckt till. Socialnämnden får även lägga ner en påbörjad moderskaps- utredning om faderskap skall fastställas enligt 1 kap. Socialnämndens beslut att lägga ner en påbörjad moder- skapsutredning får överklagas hos länsstyrelsen.

Prövnings- tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Vissa bestämmelser om rättegången i mål om faderskap och moderskap. Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden, skall rätten på talan av dem båda förordna i enlighet med deras begäran, om inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.

Föräldrarna kan få gemensam vårdnad också genom registrering. Om vårdnadshavare skall förordnas särskilt, utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som är underårig får inte förordnas till vårdnadshavare. För syskon skall samma person utses till vårdnadshavare, om inte särskilda skäl talat mot det. Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem har gett till känna vem de önskar till.

Innan beslutet meddelas, skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan. Har rätten meddelat ett beslut, skall den ompröva det när målet avgörs. Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som. Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 15 § har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn.

Vid handläggning som sker enligt lagen Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Härigenom föreskrivs att 2 kap. Är fader eller moder död, dela arvlåtarens syskon faderns eller moderns lott. I avlidet syskons ställe träda dess avkomlingar, och skall var gren taga lika lott. Finnas ej syskon eller avkom- lingar av dem, men lever endera av arvlåtarens föräldrar, skall denne taga hela arvet.

Äro halvsyskon efter arv- låtaren, taga de med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skolat tillfalla deras fader eller moder.

Finnas ej helsyskon, och äro de båda föräldrarna döda, skola arvlåtarens halvsyskon taga hela arvet. I avlidet halvsyskons ställe träda dess avkomlingar. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon denna förälders lott. I ett avlidet syskons ställe träder syskonets avkom- lingar, och var gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar av dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar föräldern hela arvet.

Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar.

Är vid någons död faderskapet till honom ej fastställt och är fadern ej heller på annat sätt känd för annan dödsbodelägare, boutredningsman eller den som sitter i boet, skall den som vill grunda arvsrätt på faderskapet göra sin rätt gällande inom tre månader från dödsfallet eller, om bouppteckningen förrättas senare, senast vid bouppteckningen.

Lag om blodundersökning m. Härigenom föreskrivs det att det i lagen Lag om internationella faderskaps- och moderskapsfrågor. I förhållande till Danmark, Finland, Island och Norge gäller lagen En man som är eller har varit gift med ett barns mor skall anses som barnets far, då det följer av lagen i den stat där barnet vid födelsen fick hemvist eller, om inte någon skall anses som barnets far enligt den lagen, då det följer av lagen i en stat där barnet vid födelsen blev medborgare.

Fick barnet vid födelsen hemvist i Sverige, skall frågan dock alltid bedömas enligt svensk lag. En man som är eller har varit gift med ett barns mor skall anses som barnets far, och en kvinna som är eller har varit registrerad partner till ett barns mor skall anses som barnets mor , då det följer av lagen i den stat där barnet vid födelsen fick hemvist eller, om inte någon skall anses som barnets far eller mor enligt den lagen, då det följer av lagen i en stat där barnet vid födelsen blev.

Ett faderskap kan fastställas genom bekräftelse av faderskapet under medverkan av en svensk socialnämnd, om nämnden är skyldig att utreda faderskapet enligt 2 kap. Har bekräftelsen lämnats utomlands, skall den även om detta inte följer av andra stycket anses giltig till formen, om den uppfyller formföreskrifterna i den främmande statens lag.

Frågan huruvida ett faderskap, som gäller enligt 2 §, skall anses hävt genom en fastställelse av att en annan man är barnets far bedöms enligt samma lag som har tillämpats vid fastställelsen. Frågan huruvida ett moderskap, som gäller enligt 2 §, skall anses hävt genom en fastställelse av att en man är. Härigenom föreskrivs att 4 kap. Föräldrapenning utges även i samband med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet, i vilken barnet deltar.

Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning kan utges före barnets födelse. En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligger.

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med. För vård av ett barn vars levnadsålder understiger dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus. Med vård på sjukhus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen En förälder till barn som omfattas av 1 § lagen Härigenom föreskrivs att 4 och 4 a § i lagen I fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Allmän försäkringskassa får på framställning av socialnämnd förordna att allmänt barnbidrag för barn, som genom social- nämndens försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt hem av annan än socialnämnd, får sådant förordnande meddelas på framställning av den som enligt första stycket uppbär bidraget.

Rätten att uppbära flerbarnstillägget tillkommer den som uppbär allmänt barnbidrag för de barn som flerbarnstillägget avser. Om barnbidrag har slutat utges för alla de barn som flerbarnstillägget avser, tillkommer rätten att uppbära flerbarnstillägget barnens vårdnadshavare. Om alla barn som berättigar till flerbarnstillägget är myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, tillkommer rätten den eller de föräldrar som barnen stadigvarande sammanbor med.

Skulle enligt första stycket två personer kunna uppbära flerbarnstillägget, betalas detta till kvinnan eller, om de gör anmälan härom, till mannen. Härigenom föreskrivs att 4, 17 och 22 §§ i lagen Om det finns synnerliga skäl, får underhållsstödet på framställan av socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa.

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ namnlagen Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar barnet vid födelsen det efternamn som det senast födda syskonet bär.

Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och är andra stycket inte tillämpligt, anses barnet vid födelsen ha förvärvat det av föräldrarnas efternamn som anmäls till skattemyndigheten inom tre månader efter födelsen. Anmälan kan i stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift.

Görs inte någon anmälan i fall som nu har sagts, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn. Fastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn.

Den som adopteras av makar med gemensamt efternamn förvärvar genom adoptionen det namnet. Har adoptivföräldrarna olika efternamn och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar adoptivbarnet genom adoptionen det efternamn som adoptivföräldrarnas senast födda barn bär.

Har adoptivföräldrarna olika efternamn och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under deras vårdnad,. Härigenom föreskrivs att 6 § folkbokföringslagen En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7—13 §§ är att anse som bosatt. En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också på lägenhet.

Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhets-. Regeringen beslutade den 4 februari på hemställan av justi- tieministern att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att undersöka och analysera villkoren för barn i homosexuella familjer.

Kommitténs ena huvuduppgift är att utreda förhållandena för barn i homosexuella familjer. Kommitténs andra huvuduppgift är att ta ställning till de rätts- liga skillnader som i dag finns mellan homosexuella och heterosex- uella par i fråga om möjligheten att adoptera och att utses till sär- skilt förordnade vårdnadshavare.

Kommittén skall bedöma om skillnaderna är sakligt motiverade och lämna förslag om hur even- tuellt omotiverade skillnader lämpligen kan undanröjas. Bedöm- ningen skall göras på grundval av vad som har utretts om förhållan- dena för barn i homosexuella familjer och vad som är känt om adoptivbarns särskilda behov.

Bedömningen skall utgå från princi- pen om barnets bästa men i övrigt göras förutsättningslöst. Om kommittén kommer fram till att de rättsliga skillnaderna bör tas bort i fråga om adoption, skall kommittén även överväga om kvinnor som lever i homosexuella parförhållanden bör ges till- gång till assisterad befruktning. Kommittén skall sammanställa, analysera och redovisa den erfaren- het och forskning som finns om barn i homosexuella familjer. Kommittén skall därvid bedöma om den kunskap som finns om förhållandena i andra länder har relevans också för Sverige.

Om det behövs skall kommittén göra kompletterande studier. Kommittén skall särskilt bedöma om skillnaden mellan registrerade partners och äkta makars möjligheter till styvbarnsadoption har tillräckliga skäl för sig. Kommittén skall även överväga om det bör införas en allmän möjlighet för barn att bli adopterade av registrerade partner gemensamt. Vid gemensam adoption är det som regel fråga om adoption av barn från ett annat land.

I rättspraxis har efter sakkunnigutlåtanden ansetts att utländska adoptivbarn har en i psykologiskt hänseende svårare situation än andra barn och att risken för psykiska störningar hos barnet blir oacceptabelt stora om man till detta lägger den psykiska påfrestning det innebär att växa upp med homosexuella adoptivföräldrar RÅ ref. Kommittén skall pröva om denna bedömning alltjämt har skäl för sig. Kommittén skall vidare undersöka och redovisa hur de länder som Sverige i dag samarbetar med om internationella adoptioner skulle ställa sig om en möjlighet för registrerade partner att adop- tera gemensamt infördes och vad detta skulle innebära för andra personer som vill adoptera utländska barn.

Om kommittén föreslår en möjlighet för registrerade partner att adoptera, skall den också lämna förslag om hur man från svensk sida kan motverka eller lösa eventuella svårigheter i det internationella samarbetet.

I vissa fall kan vårdnaden om ett barn anförtros åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Så är fallet t. Kommittén skall överväga om registrerade partner och homosexu- ella sambor bör kunna utses att såsom särskilt förordnade vård- nadshavare gemensamt utöva vårdnaden om ett barn. Slutligen skall kommittén belysa de följder av internationellt pri- vat- och processrättslig natur som en ändrad rättslig reglering kan ge upphov till samt överväga hur en ändrad reglering förhåller sig till internationella överenskommelser på området.

Om kommittén kommer fram till att de rättsliga skillnader som i dag finns mellan heterosexuella par och homosexuella par inte är sakligt motiverade, skall kommittén ta ställning till hur skillnaderna lämpligen kan undanröjas och föreslå de lagändringar som behövs.

Om kommittén kommer fram till att kvinnor som lever i homo- sexuella parförhållanden bör ges tillgång till insemination, skall kommittén föreslå behövliga lagändringar. Kommittén skall därvid sträva efter att reglerna om behörighet, villkor för befruktningen och barnets rätt att få vetskap om sitt ursprung m. Kommittén skall även behandla frågan om hur det rättsliga föräldraskapet till barnet bör regleras.

Kommittén har gått igenom den forskning som finns tillgänglig om homosexuella familjer. Därtill har kommittén låtit genomföra kompletterande undersökningar — vid Linköpings universitet, Stockholms universitet och Statistiska centralbyrån SCB — om situationen för barn i homosexuella familjer i Sverige.

Vidare har kommittén tagit fram informations- blad om att kommittén söker deltagare till olika studier av homo- sexuella familjer. Dessa informationsblad har delats ut i nöjesloka- ler som vänder sig till homosexuella samt vid olika familjeaktivite- ter och festivaler för homosexuella.

Dessutom har kommittén fått hjälp av homosexuellas organisationer med att rekrytera deltagare till kommitténs undersökningar. Kommittén har även låtit en psykolog med sexologisk inriktning genomföra en attitydjämförelse mellan Sverige och USA vad gäller inställningen till homosexuella och homosexualitet. Vidare har kommittén uppdragit åt Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier FSI att undersöka allmänhetens inställning till ett gemensamt rättsligt föräldraskap för homosexuella par.

Nämnda undersökningar redovisas i sin helhet i en särskild bilaga till detta betänkande betänkandets del B. I syfte att inhämta kunskap om adopterade barns särskilda behov har kommittén anordnat en hearing med representanter från auktoriserade adoptionsorganisationer och organisationer för adopterade organisationernas skriftliga anföranden redovisas i betänkandets del B.

Härutöver har sekretariatet vid olika tillfällen varit i kontakt med företrädare för Adopterade Etiopers Förening, Adopterade Koreaners Förening, Organisationen för vuxna adopterade och fosterbarn, Forum för adopterade, Jourhavande Adoptivkompis, Förbundet Adoptionscentrum, Familjeföreningen för Internationella Adoptioner och Barnen framför allt — Adoptioner. Sekretariatet har också haft ett flertal kontakter med Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor NIA.

Kommittén har undersökt hur de länder som Sverige i dag sam- arbetar med om internationella adoptioner skulle ställa sig om en möjlighet för registrerade partner att adoptera gemensamt skulle införas. Inom ramen för denna undersökning har dels en skriftlig förfrågan ställts till de svenska ambassaderna i ursprungsländerna om respektive lands lagstiftning rörande adoption, äktenskap och homosexualitet.

Dels har en skriftlig förfrågan rörande bl. I denna del har sekretariatet också varit i kontakt med jurister och en representant för en adoptionsorganisation i Sydaf- rika.

Frågor rörande ensamstående adoptanter har också ställts till de auktoriserade adoptionsorganisationerna. I samband med kommitténs genomgång av gällande rätt och pågående lagstiftningsarbete — såväl i Norden som i de utomnor- diska länderna — har sekretariatet besökt justitieministeriet och adoptionsorganisationen Wereldkinderen i Nederländerna. Sekretariatet har också varit i kontakt med handläggare vid justitieministerierna i Danmark, Island, Norge och Storbritannien. Vid analysen av hur kommitténs förslag förhåller sig till de internationella överenskommelser som finns på området har kom- mittén varit i kontakt med professorn Maarit Jänterä-Jareborg och Utrikesdepartementet.

Kommittén har vidare gett professorn Maarit Jänterä-Jareborg i uppdrag att belysa de följder av interna- tionellt privat- och processrättslig natur som en ändrad reglering kan ge upphov till. Hennes promemoria finns intagen i bilaga 5.

I enlighet med direktiven har synpunkter på kommitténs upp- drag inhämtats från Statens medicinsk-etiska råd och Barnens rätt i samhället BRIS. Under arbetets gång har även informella kontakter tagits med företrädare för berörda myndigheter, homosexuellas organisatio- ner, auktoriserade adoptionsorganisationer och organisationer för adopterade.

Alternativa familjebildningar är i dag inte längre en marginell eller ovanlig företeelse. Enligt demografiska uppgifter lever cirka en fjärdedel av alla barn i Sverige i åldrarna 0—17 år i en annan typ av familj än en traditionell kärnfamilj. Familjer med homosexuella föräldrar utgör en s. Med detta menas att storleken på och gränserna för popula- tionen vanligtvis är okända.

Man vet alltså inte vilka och hur många det är som ingår i den. Det finns därför inga särskilda register där man kan hämta information om dessa familjer. Enligt vissa uppskattningar har 40 personer i Sverige en eller två homosexuella föräldrar. Men uppgiften baseras inte på statistisk information utan på olika antaganden och är därför mycket osäker. Det innebär att det i dag inte finns några säkra uppgifter om hur många barn det är i Sverige som växer upp med homosexuella för- äldrar, eftersom registeruppgifter om detta saknas såväl i befintlig befolkningsstatistik som i olika typer av kontinuerliga kvantitativa undersökningar avsnitt Tillkomstsätten för barn med homosexuella föräldrar varierar.

En del av dem har tillkommit i ett tidigare heterosexuellt förhål- lande, andra genom privat insemination eller genom insemination på klinik utomlands. Barnen kan också vara adopterade avsnitt Vid privata inseminationer är det dessutom vanligt förekommande att såväl de biologiska föräldrarna som deras respektive partner tar gemensamt faktiskt ansvar för barnet.

I dessa fall är det barnets bio- logiska moder som ensamt eller tillsammans med sin partner tar ansvar för barnet. Den rättsliga relationen mellan dessa barn och deras föräldrar kan därför variera. Exempelvis kan barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar ha gemensam vårdnad om barnet. I andra fall kan modern eller fadern vara ensam vårdnadshavare och barnets andra förälder vara utan del i vårdnaden.

I vissa fall kan den biologiska fadern även vara okänd för det offentliga och barnet har då endast en rättslig förälder avsnitt Många barn i Sverige växer i dag alltså upp i nya och alternativa familjebildningar. Den homosexuella familjen är ett exempel på en sådan familjebildning. Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen behandlat frågor rörande homosexuell samlevnad. Första gången homosexuellas rättigheter var föremål för närmare uppmärksamhet var år då riksdagen behandlade vissa förslag till ändringar i giftermålsbalken.

Frågan togs då upp med anledning av en motion med yrkande att de sexu- ellt avvikandes rätt till samma villkor som andra grupper skulle erkännas. I sitt av riksdagen godkända betänkande avstyrkte lagut- skottet bifall till motionsyrkandet. I anslutning till behandlingen av motionen framhöll dock utskottet att samlevnad mellan parter av samma kön från samhällets synpunkt är en fullt acceptabel samlev- nadsform. Detta grundläggande ställningstagande har därefter åbe- ropats i flera olika sammanhang LU År tillsattes en kommitté med uppgift att bl.

Utredningen — som lämnade sitt betänkande Homosexuella och samhället, SOU Man hänvisade till de grundmurade värderingar som fanns i samhället om äktenskapet som en institution för familjebildning mellan en man och en kvinna. Som alternativ diskuterades införandet av en möjlighet för homosexuella att anmäla eller registrera sitt förhållande. Till en sådan registrering kunde knytas rättsverkningar motsvarande dem som gäller för äktenskap.

Men även denna tanke avvisades, med motiveringen att tillskapandet av ett nytt rättsinstitut som bara hänför sig till homosexuella framstod som ett onödigt utpekande av en grupp människor i samhället.

Kommittén framhöll också risken för att ett sådant system skulle kunna befästa rådande fördomar. Däremot borde enligt utredningen homosexuell. Regeringen tillsatte i januari en kommitté med uppdrag att dels göra en utvärdering av lagen om homosexuella sambor, dels överväga en lagstiftning om registrerat partnerskap.

Kommittén, som antog namnet Partnerskapskommittén, avlämnade i november betänkandet Partnerskap, SOU I betänkandet före- slog kommittén en lag om partnerskap och en lag om sambor av samma kön.

Den sistnämnda var avsedd att ersätta lagen om homo- sexuella sambor. Även vissa följdändringar i äktenskapsbalken och brottsbalken föreslogs. Förslaget antogs av riksdagen och lagen När det gällde samboförhållanden förordade lagutskottet att en särskild kommitté skulle tillsättas för att utreda vilka åtgärder som borde vidtas för att öka tryggheten för samtliga grupper av samboende.

I juni tillsattes en kommitté — Samboendekommittén — med uppdrag att se över samboreglerna för såväl hetero- som homosexuella par. Kommittén föreslog att alla samboförhållanden skulle regleras i en och samma sambolag dvs. Begreppet sambo föreslogs alltså fortsättningsvis avse sambor av motsatt och samma kön. Betänkandet behandlas för när- varande inom Regeringskansliet.

Bestämmelserna är avsedda för homo- sexuella par men lagen ställer inte upp något krav på sexuell lägg- ning, samliv eller gemensamt hushåll 1 kap. Ursprungligen krävdes att minst en av partnerna var svensk medborgare med hemvist här i landet för att partnerskap skulle få ingås. Från och med den 1 juli ändrades anknytningskravet så att det blev möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av partnerna har hemvist här sedan minst två år.

Om en av parterna är medborgare i Sverige, Danmark, Island, Nederländerna eller Norge ställs inte något krav på att hemvistet skall ha varat i två år. Det är då tillräckligt att den partnern har hemvist i Sverige 1 kap. Registrerat partnerskap skall föregås av hindersprövning och partnerskapshindren är i stort sett desamma som äktenskapshind- ren, dvs. Rättsverkningarna av en registrering motsvarar i huvudsak vad som gäller för äktenskap. Detsamma gäller regler om pensionsvillkor, efterlevandeskydd och olika bidragsformer 3 kap.

Undantagna är regler som ger upphov till gemensamt föräldra- skap eller gemensam vårdnad om barn. Partner i registrerat part- nerskap får alltså inte adoptera barn, varken gemensamt eller var för sig, eller gemensamt utses till särskilt förordnade vårdnadsha- vare.

Inte heller har de tillgång till insemination eller annan assiste- rad befruktning 3 kap. Bestämmelser som gäller makar och som innebär en särbehand- ling av den ene maken på grund av dennes kön gäller inte heller för registrerade partner. Vad lagstiftaren främst hade i åtanke härvidlag är vissa äldre regler om änkepension, men även reglerna om faderskapspresumtion omfattas av bestämmelsen 3 kap.

Slutligen är reglerna i förordningen Övriga internationellt privat- och processrättsliga bestämmelser i svensk rätt som rör äktenskap och makar är däremot avsedda att tillämpas på partner- skap och partner 3 kap. Ett registrerat partnerskap upplöses på samma sätt som ett äkten- skap, dvs. Om parterna är överens — och ingen av dem bor tillsammans med och har vårdnaden om barn under 16 år — kan domstolen således upplösa partnerskapet omedelbart efter ansökan.

Det- samma gäller om de levt åtskilda i minst två år eller om registrering av partnerskapet har skett i strid mot vissa partnerskapshinder. I andra fall skall upplösningen av partnerskapet föregås av betänketid 2 kap. Fram till den 31 december hade 1 personer — folkbok- förda i Sverige — ingått registrerat partnerskap. Av dessa var 1 män och kvinnor se tabell 3. Anledningen till att antalet personer är ojämnt är att i vissa registrerade partnerskap är endast den ene partnern folkbokförd i Sverige och det är då endast han eller hon som finns med i statistiken.

De flesta registrerade partner är i åldrarna 25—55 år SCB: Under åren och upplöste personer sina partnerskap genom dom. De fall som upplösts genom dödsfall ingår inte i tabellen. Antal personer, folkbokförda i Sverige, som ingått regi- strerat partnerskap och upplöst partnerskap genom dom. Barn har rätt till omsorg, trygghet och en god fostran. Lagstiftaren utgår från att det i första hand är föräldrarna som skall tillgodose detta.

I egenskap av förälder får modern och ofta också fadern automatiskt vårdnaden om sitt barn i samband med barnets födelse. Som vårdnadshavare har föräldern rätt och skyldighet att bestämma över barnet i personliga angelägenheter. Skulle föräldrarna missköta vårdnaden eller har barnet växt upp i ett annat hem än föräldrahemmet kan vårdnaden under vissa förut- sättningar flyttas över från föräldrarna till en eller två andra perso- ner, s.

De biologiska föräld- rarna har då inte längre kvar bestämmanderätten över barnets per- son. Också om föräldrarna avlidit skall särskild vårdnadshavare utses för barnet. Föräldrarna är förutom vårdnadshavare för sitt barn som regel också barnets förmyndare. I sin egenskap av förmyndare får föräld- rarna besluta i frågor som rör barnets ekonomi. Har en eller två särskilda vårdnadshavare förordnats för barnet är de som regel också förmyndare för barnet.

Reglerna om förmynderskap behandlas inte närmare här. Förutom bestämmelserna rörande vårdnad tar kommittén i avsnitt 4. I 1 § slås det fast att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgöranden av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedöm- ningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende sär- skilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda för- äldrarna.

Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas 6 kap. Vid avgörande enligt 6 kap.

FB av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beak- tande av barnets ålder och mognad 6 kap. Vårdnaden består till dess barnet fyllt arton år eller dessförinnan ingått äktenskap. Om barnets föräldrar är gifta med varandra när barnet föds blir de automatiskt gemensamt vårdnadshavare för barnet. Samma sak gäller om de senare gifter sig med varandra 6 kap.

Är modern ogift blir hon ensam vårdnadshavare för barnet — om inte föräldrarna vidtar åtgärder för att få gemensam vårdnad.

Det kan ske genom en registrering hos skattemyndigheten, som sköter folkbokföringen. Föräldrarna behöver inte bo ihop för att ha gemensam vårdnad. För att få gemensam vårdnad genom registre- ring skall föräldrarna antingen anmäla till socialnämnden, i sam- band med att faderskapet bekräftas, att de vill ha gemensam vård- nad eller anmäla förhållandet till skattemyndigheten.

Anmälan till skattemyndigheten kan ske med giltig verkan endast om något tidi-. I andra fall får föräldrarna vända sig till tingsrätten med begäran om gemensam vårdnad 6 kap. Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna har gemensamt ansvar och gemensam bestämmanderätt i frågor som rör barnet. Det behöver inte betyda att föräldrarna delar på den dagliga omsorgen om barnet, utan barnet kan ha sitt huvudsakliga boende hos någon av dem.

Om föräldrar med gemensam vårdnad skiljer sig eller separerar är huvudregeln att de har kvar sitt gemensamma vårdnadsansvar 6 kap. Vill båda eller en av föräldrarna upplösa den gemensamma vårdnaden får de ansöka om detta hos tingsrätten. Detsamma gäller om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och någon av dem vill få ändring i vården 6 kap. Sedan den 1 oktober är det också möjligt för föräldrarna att bestämma om vårdnaden genom avtal. Avtalet skall godkännas av socialnämnden för att bli rättsligt gällande.

Socialnämnden skall därvid beakta vad som är till barnets bästa eller — när avtalet går ut på gemensam vårdnad — om det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Samma regler gäller om en av föräldrarna har vård- nadsansvaret för ett barn och den andre föräldern vill överta vård- nadsansvaret 6 kap. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och en av dem dör, får den andra föräldern ensam vårdnaden. Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

Om båda föräldrarna dör skall rätten också utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare åt barnet 6 kap. Betydelsen av en förälders homosexuella läggning har prövats av domstol i vårdnadsmål.

I ett rättsfall från Högsta domstolen år slogs det fast att en moders homosexuella läggning inte betydde att hon var olämplig som vårdnadshavare NJA s. Vidare har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i en dom från slagit fast att appellationsdomstolen i Lissabon utsatt en man för diskriminerande behandling i strid mot artikel 8 i förening med artikel 14 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna genom att fästa avseende vid mannens homosexualitet i ett vårdnadsmål Salgueiro da Silva Mouta mot Portugal, dom Men det kan inträffa att föräld- rarna inte kan eller bör ha vårdnaden om sina barn.

En eller två andra personer måste då utses som vårdnadshavare för barnen 6 kap. Också om en ensamstående vårdnadshavare avlidit måste rätten förordna om vårdnaden för barnet. I första hand kommer därvid den kvarvarande föräldern ifråga som vårdnadshavare. En förut- sättning är dock att det inte är lämpligare att en eller två andra per- soner förordnas som vårdnadshavare 6 kap. Det kan ju finnas olika skäl som talar emot den kvarvarande föräl- dern, såsom att han eller hon tidigare förklarats olämplig som vård- nadshavare eller aldrig haft någon kontakt med barnet.

Det kan också vara så att barnet växt upp med den avlidne föräldern och en styvförälder. Det kan då vara lämpligast för barnet att bo kvar hos styvföräldern, i det hem han eller hon växt upp, och att styvföräl- dern anförtros vårdnaden om barnet.

Det är även möjligt att flytta över vårdnaden om ett barn till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare när föräldrarna är i livet.

Det andra fallet, då rätten kan flytta vårdnaden från föräldrarna, är när ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat hem än föräldrahemmet och det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå. Syftet är främst att barn som rotat sig i ett familjehem inte skall ryckas upp från en miljö där det funnit sig till rätta och känner en större trygghet och känslomässig förankring än i föräldrahemmet.

Vårdnaden kan i sådant fall flyttas över till den eller dem som tagit emot barnet eller till någon av dem 6 kap. Frågor om överflyttning av vård- naden i dessa fall prövas även de av tingsrätt.

Den som utses till särskilt förordnad vårdnadshavare skall vara en person som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vad detta närmare innebär får avgöras särskilt i det enskilda fallet med hänsyn tagen till bl. Stort avseende skall fästas vid barnets egen inställning. Den som är omyndig får inte utses till särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap.

Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden endast om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äkten- skapsliknande förhållanden 6 kap. Homosexuella par kan alltså inte gemensamt utses som särskilt förordnade vård- nadshavare för ett barn. En vårdnadshavare är skyldig att sörja för barnets personliga för- hållanden och se till att barnets behov i fråga om omvårdnad, trygghet och en god fostran tillgodoses. Vårdnadshavaren svarar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning.

I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämp- liga åtgärder vidtas 6 kap. Det finns också bestämmelser i brottsbalken om straffansvar för vårdnadshavare som eftersätter sin uppsiktsplikt. Om föräldrar eller andra uppfostrare eller förmyndare underlåter att från brott hindra den som står under deras vård eller lydnad, när det kan ske utan fara för dem själva eller deras närmaste och utan anmälan till myndighet, döms de för underlåtenhet att hindra brottet.

Vidare finns det bestämmelser i specialstraffrätten t. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.

I takt med barnets sti- gande ålder och utveckling skall vårdnadshavaren ta allt större hän- syn till barnets synpunkter och önskemål 6 kap.

Vårdnadshavaren bestämmer över barnets sysselsättning, med undantag för den skolplikt som gäller för alla barn. När barnet full- gjort sin skolgång och vill börja arbeta skall det ha vårdnadshava- rens samtycke. Vårdnadshavaren har däremot inte bestämmande- rätt över det barnet förtjänat genom eget arbete.

Har vårdnadsha- varen en gång samtyckt till att barnet tagit arbete får barnet själv, sedan det fyllt 16 år, säga upp arbetsavtalet och sluta nytt avtal om arbete av liknade slag.

Vårdnadshavaren har dock rätt att häva avtalet om det behövs med hänsyn till barnets hälsa, utveckling eller skolgång 6 kap. Den som har vårdnaden om ett barn kan besluta att lämna över den faktiska vården, dvs.

Om någon annan än vårdnadshavaren har den faktiska vården om barnet i större utsträckning uppkommer frågan om stadigvarande vård och fostran. I sådant fall krävs enligt 25 § SoL socialnämndens medgi- vande. Är barnet omhändertaget för vård enligt lagen Föräldrarna har då kvar den rättsliga vårdnaden, men deras bestämmanderätt är ytterst begränsad. Vårdnadshavarna företräder som regel barnet utåt.

Om ett brott begås mot ett barn är det — om det rör barnets person — den som har vårdnaden om barnet som har rätt att ange brottet till åtal och föra barnets talan vid domstol. I de fall där barnet utsatts för brott och det kan misstänkas att vårdnadshavaren eller någon närstående till vårdnadshavaren som begått brottet skall dock ett särskilt mål- sägandebiträde för barnet utses.

Statistiska centralbyrån, SCB, har för kommitténs räkning tagit fram vissa uppgifter om särskilt förordnade vårdnadshavare. Upp- gifterna är hämtade från SCB: Vid den aktuella tidpunkten hade minst 1 barn särskilt för- ordnade vårdnadshavare. Av de barn som hade särskilt förordnade vårdnadshavare var 1 födda i Sverige och födda i utlandet. Ett barn av de sist- nämnda var adopterat. Sannolikt har man då vid överföringen av data missat att registrera vårdnadshavare för barnen.

De flesta av dessa fall rör sannolikt barn som kommit hit för adoption och ännu inte fått någon vårdnadshavare registrerad, eller barn som kommit hit som flyktingar och där vårdnadsfrågan ännu ej är utredd.

Det finns också barn som har sina vårdnadshavare registrerade utomlands. Huruvida de 2 barnen har sina föräldrar som vårdnadshavare eller har särskilt förordnade vårdnadshavare går inte att utröna i dagsläget. Umgänget är i första hand till för barnet. Det är alltså barnets intresse och behov av en nära kontakt med båda föräldrarna som skall tillgodoses.

Bestämmelsen om umgänge med förälder finns i 6 kap. Där sägs att barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Av bestämmelsen framgår vidare att barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. På detta sätt under- stryks att en förälder som barnet inte bor tillsammans med har en skyldighet och ett ansvar att umgås med barnet.

Särskilt förordnad vårdnadshavare har ett mot- svarande ansvar. Någon sanktion för den förälder som vägrar att umgås med sitt barn, s. Inte heller finns det någon direkt sanktion för den förälder som försvårar eller omöjliggör för barnet att få träffa den andre föräldern, s.

Men lagstiftaren intar en ganska sträng hållning till umgänges- sabotage. Om en förälder utan godtagbar anledning motarbetar umgänget mellan barnet och den andre föräldern kan detta vara en omständighet som gör att vårdnaden eller boendet bör omprövas.

Före år hade endast biologiska föräldrar och adoptivföräldrar en lagstadgad rätt till umgänge med sina barn. Men det är uppen- bart att barn kan ha starka band även till andra vuxna personer än sina föräldrar. Så kan vara fallet om barnet under en längre tid har bott tillsammans med någon som inte är dess rättsliga förälder, t. Likaså kan exempelvis mor- eller farföräldrar räknas hit. Barnets rätt till umgänge med andra än föräldrar har numera kommit till direkt uttryck i 6 kap.

Annan än förälder som vill umgås med ett barn kan dock inte själv väcka talan om detta i domstol. I dessa fall får talan föras av socialnämnden 6 kap. Underhållsskyldigheten varar till dess barnet fyllt 18 år, eller — om barnet går kvar i grundskola, gymnasieskola eller liknande — till dess barnet fyllt 21 år. I vissa fall skall underhållsskyldigheten fullgöras genom att för- äldern betalar underhållsbidrag till barnet.

Detta skall ske om föräl- dern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. Vidare skall det ske om föräldern har gemensam vårdnad med den andre föräldern om barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andre föräldern. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal 7 kap. Föräldrabalkens bestämmelser om underhållsbidrag har dock numera inte så stor praktisk betydelse sedan lagen om underhållsstöd införts. I december trädde lagen Lagen har ersatt lagen om bidragsförskott, som upphört att gälla, liksom lagen om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

En förutsättning för att underhållsstöd skall utgå är att föräld- rarna inte bor ihop eller att den ena föräldern är död. Dessutom krävs att barnet varaktigt bor hos och är folkbokfört hos en av för- äldrarna kallad boföräldern samt att boföräldern bor här i landet. Om barnet är underårigt skall boföräldern vara dess vårdnadsha- vare.

Underhållsstöd kan utgå även om barnet bor växelvis hos för- äldrarna. Har särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts för barnet kan underhållsstöd också utgå.

Om barnet är utländsk medborgare eller bor utomlands gäller särskilda regler 3 §. I vissa fall har ett barn inte rätt till underhållsstöd. En av dessa situationer är om barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till barnet fastställt 4 § 1. Underhållsstödet uppgår som regel till 1 kr per månad, men kan reduceras om det finns anledning att anta att den bidragsskyl- dige betalar underhåll till barnet, om barnet bor växelvis hos föräldrarna eller om sökanden i annat fall begär det 8 §.

Underhållsstöd utgår till dess barnet fyllt 18 år eller — om barnet går kvar i grundskola, gymnasieskola eller liknande — till dess barnet fyllt 21 år 6 och 7 §§. Ansökan om underhållsstöd görs hos allmänna försäkringskassan 12 §. Den bidragsskyldige föräldern är skyldig att till försäkringskas- san helt eller delvis betala tillbaka vad som utgått i underhållsstöd 21 §. Om den bidragsskyldige haft barnet hos sig under en sam- manhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalender- månad i minst sex hela dygn får han eller hon tillgodoräkna sig ett avdrag enligt de principer som finns i 7 kap.

Vid växelvis boende föreligger inte någon återbetalnings- skyldighet. Det har i alla tider funnits föräldralösa barn som tagits emot av vuxna som uppfostrat dem som sina egna. En möjlighet att adop- tera barn infördes dock först år De svenska adoptionsbe- stämmelserna finns i dag i 4 kap. Under talet ökade antalet adoptioner av utländska barn starkt och i dag är de flesta adoptioner internationella.

Bestämmel- serna rörande internationella adoptioner behandlas i avsnitt 5.

23 maj Det finns så många sexuella möten. Det finns snabba, långsamma, hårda, mjuka, närvarande, frånvarande, eldiga, avslagna, aggressiva. Så skaffar Säkerhetspolisen information. EN STOR DEL AV vägsbevakning, eskort och del av skyddsspa- ning. Planering . Enskilda hotutövare utgör inte någon homo- gen kategori. jen från ansvarig polismyndighet, det vill säga där . 4 nov Att sälja sexuella tjänster likställer hon med att ge massage eller Det var så cyniskt och omänsklig att presentera prostitution som något som.